Effects of environmental acoustic factors, individual differences and musical training on speech perception in simulated classrooms
Douglas MacCutcheon har forskat om effekterna av klassrummets miljöegenskaper på taluppfattning och kognition.
Douglas MacCutcheon
Robert Ljung, Högskolan i Gävle
Professor Daniel Västfjäll, Linköpings universitet
Högskolan i Gävle
2020-10-15
Effects of environmental acoustic factors, individual differences and musical training on speech perception in simulated classrooms
Abstrakt
En stor del av elevers inlärning sker via katederundervisning i klassrumsmiljöer och är därför beroende av lyssnarens förmåga att hantera ett flertal akustiska faktorer som stör talsignalen. Klassrum är inkluderande lokaler som skall tillmötesgå elever med en bred variation av förmågor och bakgrunder. Denna avhandling sammankopplar individuella skillnader inom kognitiva förmågor med resultat av taluppfattning i utmanande akustiska miljöer. Även en intervention med syfte att förbättra elevers taluppfattning undersöktes. Tidigare studier som jämför musikers och icke-musikers taluppfattning har konsekvent visat fördelar bland musiker inom uppgifter gällande taluppfattning i konkurrerande bakgrundsljud. Därför genomfördes en longitudinell studie med ett årsmusikalisk träning i syfte att förbättra taluppfattningströskeln hos unga elever. De tre första studierna som presenteras i denna avhandling undersökte förhållandena mellan kognitiva förmågor hos lyssnaren och taluppfattning under utmanande ljudmiljöer. Den sista studien undersökte huruvida ett år av musikalisk träning kan skapa inlärningseffekter generaliserbara till taluppfattning i samma utmanande auditiva miljöer som testades i de tre tidigare experimenten. Studiedeltagarna lyssnade till en talare under experimentella förhållanden där förmågan att uppfatta talaren påverkades av antingen förlängd efterklangstid eller adderade bakgrundsljud (till exempel störande ljud eller andra talare). I studie två, tre och fyra manipulerades även talarens och bakgrundsljudets position i det simulerade rummet till att antingen komma från samma positioneller från olika riktningar. För att dessutom utforska förhållandet mellan taluppfattning och underliggande kognitiva processer analyserades ett antal kognitiva förmågor i relation till taluppfattningsresultaten under de olika experimentella förhållandena. I alla fyra studier testades taluppfattning i virtuella klassrumsmiljöer som simulerades utifrån verkliga akustiska mätningar från svenska skolor. De kumulativa resultaten i detta arbete sammankopplade svårigheter i språkförmåga, bakgrund samt prestation i flertalet kognitiva tester med taluppfattningströsklar. Resultaten visar att alla elever inte har en likvärdig grund i klassrumsmiljön. Resultaten från interventionsstudien gav inget stöd för att musikalisk träning ger positiv effekt på taluppfattning, möjligtvis var typen av musikalisk träning och längden av den musikaliska träningen i experimentet inte tillräcklig för att förbättra deltagarnas prestation i taluppfattning.