Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv
Pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är komplex och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. Det visar Anna-Lena Andersson i sin avhandling.
Anna-Lena Andersson
Jenny Wilder, Mälardalens högskola
Jonas Almqvist, Uppsala universitet.
Mälardalens högskola
2020-10-09
Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv
Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv
Det svenska utbildningssystemets målsättning är att erbjuda alla elever en meningsfull och likvärdig undervisning i ett inkluderande klassrumsklimat. Samtidigt förefaller det finnas parallella skolsystem, som till exempel grundsärskola och grundskola. Elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av intellektuell funktionsnedsättning (IF) får undervisning enligt grundsärskolans läroplan. Föräldrar till elever med IF har möjlighet att påverka i vilken skolform deras barn ska få sin utbildning, i grundsärskolan eller grundskolan. Lärare i både grundsärskolan och grundskolan förväntas således erbjuda en undervisning anpassad efter elevers individuella olikheter.
Syftet med denna avhandling är att genom lärares och föräldrars perspektiv belysa och få kunskap om utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (LIF). Detta görs genom att studera lärares- och föräldrars erfarenheter och uppfattning om elevers utbildningssituation. Intresset riktas mot föräldrars upplevelser av sina barns utbildningssituation över tid, men också mot den pedagogiska bedömning som ligger till grund för skolans arbete med att identifiera elevers skolsvårigheter i undervisningssituationen. Även lärares resonemang om sitt arbete i undervisningssituationen med elevgruppen är centralt i avhandlingen.
Det empiriska materialet är insamlat i en kommun i Mellansverige och består av sex intervjuer med föräldrar till elever som har LIF och gick i årskurs 3-9 om tiden före-, under- och efter den pedagogiska övergången samt 21 elevers pedagogiska bedömningar. Dessutom utgörs materialet av intervjuer med 21 lärare, elva grundskollärare i mellan- och högstadiet och tio grundsärskollärare i mellan- och högstadiet.
Alla intervjuer har analyserats genom tematisk analys och med tolkningsmodellen från interpretativ fenomenologisk analys (IFA), och manifest innehållsanalys har använts för att analysera pedagogiska bedömningar. Teorier som använts är Biestas utbildningsdimensioner, Griebels och Niesels teori om pedagogiska övergångar och Uljens skoldidaktiska teori.
Resultaten visar att pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med LIF är komplex, och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. För föräldrar innebär övergången mellan grundskola och grundsärskola en omställning och flera föräldrar uttrycker brist på stöd i samband med övergångar. Pedagogiska bedömningar innehåller till stor del individinriktade beskrivningar och i mindre utsträckning fokuserar på undervisningsmiljön. Lärare i grundsärskola och grundskola har beskrivit gemensamma utmaningar i att tillgodose stöd till alla elever men lyfter också fram olika förutsättningar som ges för detta i de två skolformerna. Resultaten tyder på att undervisningssituationen i både grundsärskolan och grundskolan behöver ses över när det gäller skolans organisatoriska förutsättningar att erbjuda en integrerad undervisning.