Lång tradition bakom bibliotekariens roll
Redan på 1500-talet talade bibliotekarier om allmänna bibliotek, om universalarkiv och vikten att stå objektiv inför urvalet. Det visar Bertil Janssons avhandling Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling.
Född 1949
i Kalmar
Disputerade
2010-06-10
vid Göteborgs universitet med avhandlingen:
Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Genom mitt arbete som chefsbibliotekarie väcktes intresset för yrkets rötter, vår yrkesetik och visioner genom tiderna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om bibliotekariens utveckling från 1475 fram till 1780. Hur arbetsgivare formulerade bibliotekariens arbetsuppgifter, om bibliotekariernas syn på sig själva, deras visioner och deras yrkesetik. Jag har undersökt om det finns en gemensam värdegrund hos bibliotekarierna under den här perioden.
Vilka är de viktigaste resultaten
– Att det faktiskt går att spåra en gemensam kärna! Redan på 1500-talet formulerades bibliotekariens arbetsuppgifter att vårda och ta in böcker och skrifter, göra dem tillgängliga för brukarna. Att minska böckernas anonymitet, helt enkelt. Visionärerna dyker upp i början av 1600-talet med väl utvecklade idéer om allmänna bibliotek, kunskap för alla, om metoder att köpa in och bygga upp bibliotek. Det första yrkesetiska spåret om hur en bibliotekarie ska vara hittade jag i en skrift från Vatikanbibliotekets arkiv. Här talas det om allt från katalogisering till hur besökare ska bemötas. Det yrkesetiska medvetandet utvecklas snabbt och kulminerar på 1700-talet då man än tydligare formulerade vikten av ödmjukhet inför kunskapen, om respekt för besökarena och framför allt att inte lägga in sina egna värderingar i urvalet.
Vad överraskade dig?
– Att allt har tänkts förut! Redan på 1500-talet började man exempelvis fundera på universalkataloger.
Vem har nytta av dina resultat?
– Bibliotekarier, hoppas jag.