Vem styr över betygen?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av ungdomsbegreppets omvandling i skolpolitiken, men det var för brett och jag avgränsade mig till maktaspekter i gymnasieskolans betygsättning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat debatten om gymnasieskolans betyg mellan 196095, med fokus på bedömning som en form av modern maktutövning. Materialet är riksdagstryck, remisser, riksdags- och samhällsdebatt och tidningen Skolvärlden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Berättelsen på 60-talet innebär att statmaktens förhållande till individen, läraren och eleven förändras. Dessutom förändras bedömningsteknikerna och idealen för en modern individ utifrån nya vetenskapliga kunskaper som legitimerar betyg. Fokus övergår från elevens yttre beteende och ordning, till att objektivt bedöma och dokumentera den inre intellektuella kapaciteten med ambitionen att demokratisera relationen lärareelev. Skolöverstyrelsen görs till en yttersta garant för detta, i kontrast till en alltför subjektiv lärarkår. På 90-talet skapas en ny berättelse om gymnasiets bedömning med större fokus på individen. Lärarna får ett starkare individuellt ansvar än tidigare.

Vad överraskade dig?

– I tidigare forskning har skeendet framställts som en renodlad demokratiseringsprocess. Visst syns demokratiska tendenser, men samtidigt omvandlas statens maktutövning gentemot lärarna och eleverna, och den regleras efter nya mönster.

Vem har nytta av dina resultat?

– De ger såväl lärare, skolledare och politiker ett historiskt perspektiv på betygsdiskussionen, och tydliggör att bedömning handlar om fler aspekter än om att vara för eller emot siffer- eller bokstavsbetyg.