Familjen saknas i historieundervisningen
Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .
Född 1974
i Umeå
Disputerade
2010-05-21
vid Umeå universitet med avhandlingen:
Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Som historielärare har jag många gånger undrat hur elevernas intresse för historia hänger ihop med deras prestationer i ämnet. Jag har märkt att intresset inte alltid är den avgörande faktorn, det finns många elever som presterar bra trots att de sagt sig ha ett svagt intresse för historia.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vilka uppfattningar elever och lärare har om historieundervisningen och historia i allmänhet. Min bakgrundsfråga är vad som påverkar elevernas och lärarnas uppfattning. Min egen utgångspunkt var att det egna intresset påverkar. Totalt har 200 elever i en enkät svarat på vad de tycker om ämnet, både som skolämne och mer allmänt. Därutöver har jag intervjuat elevernas lärare och bland annat frågat vad de själva är mest intresserade av när det gäller historia, hur de jobbar och vad de vill fylla undervisningen med men också vad de trodde att eleverna var mest intresserade av i historieämnet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Elevernas intresse för historia är tydligt kopplad till deras egen verklighet, både vad gäller tid och plats. Även om min studie visar på undantag är det dramatiska händelser i Europa på 1900-talet som fångar flest elever. Intresset för den här epoken delas också av de flesta lärarna. Något som eleverna också visade stort intresse för var den egna familjens historia. Men detta intresse nämndes nästan inte alls hos lärarna. Här har skolan alltså inte alls nappat på något som eleverna gärna skulle vilja ha mer av. I stora drag sammanföll elevernas och lärarnas uppfattningar av historia och vilka delar av historia som de ansåg mest intressanta. Dramatiska skeenden, gärna genom film eller muntliga skildringar, tilltalar både lärare och elever. Längst ned på listan hamnade 1500- och 1600-talet, vilket är synd för den här tiden är mycket spännande, tycker jag själv. Alla lärare säger sig bedriva sin undervisning genom att själv föredra något muntligt, mest föreläser lärare på grundskolan. Min avhandling visar också att lärarnas eget intresse för en speciell händelse eller epok i hög grad influerar undervisningen.
Hittade du något under arbetets gång som förvånade dig?
– Ja, att lärare tyckte så lika trots olika ålder erfarenheter och kön. De flesta lärarna ansåg att händelserna i Europa under 1900-talet var den mest intressanta historiska tiden.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärarutbildare och lärarstudenter men också verksamma lärare. Min forskning är förstås även riktad till andra forskare.