Åldersintegrerat ger sämre kunskaper
Mellanstadieelever som fått åldersintegrerad undervisning är sämre på matte och ordkunskap än de som gått i traditionella klasser. Det visar Elly-Ann Johansson i sin avhandling Essays on schooling, gender and parental leave. Den bygger på fyra projekt, varav två handlar om barn och utbildning.
Född 1978
i Stockholm
Disputerade
2010-01-29
vid Uppsala universitet med avhandlingen:
Essays on schooling, gender, and parental leave
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Frågan om barns utbildning är ju alltid aktuell. Om förskola är bra eller dåligt för barns utveckling rådde det länge delade meningar om – och gör delvis fortfarande. I dag vet vi mer än för ett par år sedan, men fortfarande ganska lite, till exempel om vid vilken ålder det är bra att börja och hur många timmar i veckan som är bäst.
Vad handlar avhandlingen om?
– I de studier som rör skolan har vi tittat på om åldersintegrerade klasser är bra för barns kognitiva förmåga (mätt med tester av ordkunskap och i matematik). Vi har också studerat effekterna av förskola, speciellt för barn med utomnordisk invandrarbakgrund.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Åldersintegrering verkar närmast vara negativt för den kognitiva utvecklingen, i alla fall på relativt kort sikt. Förskolan visade sig vara bra för invandrarbarnens språkliga förmåga. De som gick i förskola kom i genomsnitt snabbare ikapp sina svenskspråkiga kamrater än de som inte gjorde det.
– En annan viktig insikt är att det finns mycket lite forskning om åldersintegrerad undervisning.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs alltså av att det inte finns särskilt mycket forskning om effekterna av åldersintegrering, trots att det införts i stor skala i Sverige. Man vet faktiskt rätt lite om konsekvenserna, och det tycker jag är konstigt. Det hade varit bra, och ganska enkelt, att utvärdera det som pågår. Det är ju ingen liten företeelse. I vårt material gick, lågt räknat, 15-20 procent i åldersblandade grupper. På lågstadiet är åldersblandade klasser ännu vanligare.
Vem har nytta av dina resultat?
– Ganska många föräldrar, lärare och rektorer har redan hört av sig. Ofta har de en diskussion på skolan om att införa åldersblandat. Som underlag för beslutet vill de veta vad forskningen visar.