Svår övergång till universitet för mattestudenter
Som gymnasiet fast längre föreläsningar och tjockare böcker. Det är en utbredd syn bland studenter som går från gymnasiet till universitetet. Men övergången är fylld av underförstådda förändringar, visar Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv innehåll.
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Under min tid på lärarutbildningen och som lärare har jag alltid funderat mycket på vad som gör matematikundervisningen så speciell jämfört med andra ämnen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur nybörjarstudenter vid universitetet uppfattar matematikundervisningen. Jag har följt fem lärarstudenter och deras matematikundervisning det första halvåret på lärarutbildningen. Jag har både intervjuat och observerat dem, frågat vad de tyckte om lärarens förklaringar, om tempot på undervisningen, om de förstår och hur de tycker att samarbetet med andra studenter fungerar.
Vad är de viktigaste resultaten?
– Att många studenter tror att universitetsstudier är ungefär som gymnasiestudier fast mer av allt. På ytan kan det också verka så när det gäller matematikstudier. Samtidigt innebär stadieövergången en hel del förändringar som kan få stora konsekvenser för elever som inte greppar skillnaden. För nybörjarstudenter innebär övergången att de både ska tillägna sig ett omfattande matematiskt innehåll men också knäcka de koderna som studierna ska göras på. Ett exempel är att på gymnasiet undervisar läraren hur man löser ett specifikt problem och eleverna får sedan öva på just den problemlösningen. På universitetet föreläser läraren om en övergripande idé och visar sedan några exempel på hur den kan användas. Syftet är att förstå en bärande idé och studenterna förväntas sedan att omsätta den och använda den för olika problemlösningar. Min studie visar också att det är många aspekter i samverkan som leder till problem vid stadieövergången och därför måste man se frågan som en helhet. Det handlar både om att elever har dåliga förkunskaper och att de inte känner till de nya villkor som studier på universitetet innebär.
Hittade du något som överraskade dig?
– Jag trodde inte att jag skulle hitta så mycket likheter och samtidigt så många olikheter mellan gymnasiestudier och universitetsstudier. Men skillnaderna är ofta dolda. Ett exempel är att när man som elev ber om hjälp på gymnasiet så hjälper läraren eleven att lösa ett specifikt problem. På universitetet innebär samma fråga att läraren förklarar mer övergripande utan att just gå in på det speciella problem som eleven försöker lösa. För många studenter kan den här skillnaden vara bedräglig.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, både på gymnasiet och universitetet och i viss mån också studenter. Jag hoppas även att makthavare, utbildningsansvariga och lärarutbildare kan ha nytta av mina resultat. Jag tror att vi behöver ett mer flexibelt kurssystem på grundskola och gymnasiet när det gäller matematik där eleverna kan välja kurser precis som de kan i många andra ämnen.