Fristående skolor i Sverige. Effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga

Fristående skolor i Sverige. Effekter på 9-10-åriga elevers läsförmåga

Den svenska skolan decentraliserades och avreglerades i början av 1990-talet. Fristående skolor har nu till största delen samma villkor som kommunala skolor har. I avhandlingen studeras och diskuteras effekter av fristående skolor på elevers läsförmåga. Läsförmåga är en fundamental färdighet som utövar inflytande över lärande i alla teoretiska skolämnen. Läsförmåga har också betydelse för den personliga utvecklingen och för möjligheten att delta i samhällslivet.

En observerad skillnad i läsförmåga till förmån för elever i fristående skolor kunde förklaras av att föräldrarna i dessa skolor hade en genomsnittligt högre utbildningsnivå. Föräldrars utbildning påverkar de kunskaper om skriftspråket som barn har vid tiden för skolstart och fortsätter att utöva påverkan på läsförmågan under, åtminstone, de första årens skolgång. Effekten av lärarkompetens, i termer av formell lärarutbildning med inriktning mot de tidiga skolåren, uppmättes till att vara av liknande storleksordning som effekten av social snedrekrytering. Dessa två effekter arbetade dock i skilda riktningar. Medan elever i fristående skolor hade genomsnittligt högre andel välutbildade föräldrar, hade istället elever på kommunala skolor genomsnittligt högre andel välutbildade lärare.