Den politiska läroboken: Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget
Janne Holmén har studerat svenska, norska och finska läroböcker för att försöka utröna om ländernas utrikespolitik lyser igenom i deras skildring av USA och Sovjetunionen under Kalla kriget. Sverige, som ställde sig neutrala under kalla kriget, bekände indirekt färg genom att inta en positiv hållning gentemot USA. Norge, som var med i NATO, kunde däremot kosta på sig en mer kritisk inställning gentemot stormakten.
Janne Holmén
Professor Jan Lindegren samt docent Christer Öhman
Professor, Lorentzen, Svein, Program for laererutdanning, NTNU, Trondheim, Norway
UU – Uppsala universitet
2006-05-05
Den politiska läroboken: Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget
Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Union in Norwegian, Swedish, and Finnish schoolbooks during the Cold War
Historiska institutionen
Den politiska läroboken: Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget
Under Kalla kriget var Norge medlem av NATO, Sverige var neutralt men förlitade sig på stöd västerifrån vid en krissituation medan den främsta prioriteten för Finlands utrikespolitik hela tiden var att vinna och bevara Sovjetunionens förtroende. Syftet med avhandlingen är att undersöka om de tre småstaternas olika utrikespolitiska vägval fick konsekvenser för hur Sovjetunionen och USA skildrades i ländernas läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap under perioden 1930-2004. För att uppnå detta har teoribildningen kring småstaters strategier för att bibehålla sitt oberoende applicerats på produktionen av läroböcker. Undersökningen kräver en kvalitativ analys av ett stort antal läroböcker, för vilket syfte den komparativa metoden relativ tendens introducerats.
Undersökningen visar att det finns en koppling mellan småstaternas utrikespolitik och skildringen av USA och Sovjetunionen i deras läroböcker. Svenska och norska läroböcker skildrar internationella konflikter ur ett legalistiskt perspektiv, och tar konsekvent parti för småstater som likt Vietnam och Afghanistan utsätts för supermakternas aggression. Detta ligger i linje med småstaternas egenintresse av att upprätthålla en fungerande internationell rättsordning. I finländska läroböcker fick emellertid intresset av att försvara småstaternas rättigheter stå tillbaka för behovet av att uppvisa en välvillig attityd gentemot Sovjetunionen, som skildrades betydligt mindre kritiskt än i svenska och norska läroböcker. I neutralitetens namn skildrades med tiden även USA allt mer okritiskt.
I alla de tre nordiska småstaterna fanns statliga myndigheter som granskade och godkände läroböcker. Utrikespolitikens huvudsakliga inflytande över läroböckerna förmedlades emellertid inte via granskningsmyndigheterna.. I stället satte utrikespolitiken indirekt via samhällsklimatet ramar för vad som uppfattades som politiskt korrekt i de tre länderna, och läroboksförfattarna anpassade sig efter detta. Skillnader i samhällsklimat kan förklara varför finlandssvenska läroböcker som regel var mer kritiska till Sovjetunionen än finskspråkiga, trots att de granskats och godkänts av samma myndigheter.
Läroböcker har ofta betraktats som konservativa och trögföränderliga, men avhandlingen visar att böckernas politiskt känsliga delar mycket snabbt anpassar sig till förändringar i vad som i samhället upplevs som politiskt korrekt.
Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Union in Norwegian, Swedish, and Finnish schoolbooks during the Cold War
During the Cold War, Norway was a member of NATO, Sweden was neutral but depended on Western support in the event of a crisis, while Finland’s foreign policy priority was to win and retain the Soviet Union’s confidence. The purpose of the thesis is to study whether the three small states’ different foreign policy choices had consequences for the ways in which the Soviet Union and the USA were depicted in school textbooks for history, geography, and social sciences in the period 1930 to 2004. To this end, a theory derived from small states’ strategies to maintain their independence was applied to textbook production.
The study demonstrates that there was a link between small state foreign policy and textbooks’ accounts of the USA and Soviet Union. Swedish and Norwegian textbooks portray international conflicts from a legalistic perspective, taking the part of small states exposed to superpower aggression such as Vietnam and Afghanistan. In Finnish textbooks, however, an interest in defending small state’s rights yielded to the need to demonstrate their goodwill towards the Soviet Union, which was described in far less critical terms than in Swedish and Norwegian textbooks. In time, in the name of neutrality, depictions of the USA also became increasingly uncritical.
All three Nordic states had government authorities charged with inspecting and approving school textbooks. Foreign policy’s chief influence on textbooks was not effected by direct oversight, however; instead, it was established indirectly by means of the social climate, which determined what was considered politically correct in the three countries, and it was to this that the textbooks’ authors adapted their work.
Textbooks are often said to be conservative and slow to change, but the thesis shows that in parts they were politically sensitive, rapidly adapting to changes in what society held to be politically correct.
Relaterade länkar
Företagsekonomi
Åk 7–Vux Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Nyhetsbrev
