Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg

Artikel nr 1 2012: Kvalitetsarbete i grundskolan – uppföljning, utvärdering och åtgärder i relation till slutbetyg

Noggrant kvalitetsarbete är viktigt. Det finns ett samband mellan ett mer avancerat kvalitetsarbete och elevers slutbetyg. Det visar Marie Johansson i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en artikel?

– Grunden är en magisteruppsats i utbildningsledarskap. Jag blev tillfrågad av min handledare, professor Jonas Höög vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, om att utifrån uppsatsen skriva en artikel. Intresset för ämnet började med tanken att när man väl har ett resultat, vad gör man av det? Vilka åtgärder formulerar man och följer man upp dem?

Vad handlar artikeln om?

– Det är en jämförelse mellan kvalitetsarbete på skolor som har undervisning i årskurs 7-9 och elevernas slutbetyg i årskurs 9. Jag har tittat på vilka mätmetoder skolorna använder för att följa upp mål, hur de formulerat beslutade åtgärder och vilka mätmetoder som används för att följa upp åtgärder. Syftet är att undersöka hur skolors kvalitetsarbete avseende mätmetoder och prioriterade åtgärder ser ut, och om det finns samvariation mellan kvalitetsarbete och elevers slutbetyg.

Vad såg du för resultat?

– Det finns ett samband mellan skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete och fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. Alla de fyra mätmetoderna enkät, intervju, dokumentanalys och observation användes, men i varierande grad. Vanligt förekommande var den metod som i undersökningen kallades rektors, eller annan persons, bedömning. Ett stort antal mål och åtgärder lämnades utan redovisad mätning.

– Skolor med många mål och åtgärder som lämnats utan redovisad mätning hade lägre andel elever som nått målen och ett lägre genomsnittligt meritvärde. För att tolka sambandets innebörd krävs dock fördjupade studier och analys.

Fanns det något i resultaten som överraskade dig?

– Att resultatet var så tydligt, och att det fanns ett samband mellan genomsnittligt meritvärde och mätningar med enkätmetoden. På samma sätt fanns ett samband mellan andel elever som nått målen och mätningar med intervjumetoden. Ett mer frekvent mätande har samband med genomsnittligt meritvärde och mer djupgående mätningar har samband med andelen elever som når målen i alla ämnen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått ett deltidsvikariat som rektor och arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på skolan. I undervisningen lär jag eleverna hur de ska formulera mål som går att följa upp, vikten av att följa upp resultat och att formulera åtgärder.

– Mentorseleverna har också fått kunskap om detta. Det är samma tänkande i alla målstyrda verksamheter och tillämpbart på alla nivåer.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag bidrar med kunskap i processer som rör systematiskt kvalitetsarbete, både med personal och elever, det vill säga hur man formulerar mål och åtgärder och hur man kan mäta och utvärdera dem. Ett visst samarbete har även skett på kommunnivå kring system för uppföljning av elevresultat, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Gunilla Nordin

Marie Johansson är utbildad grundskollärare i svenska, engelska och tyska för årskurs 4-9 och arbetar som språklärare på Bräntbergsskolan i Umeå. Hon vikarierar på deltid som rektor samt har en filosofie magisterexamen i utbildningsledarskap.