Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

De barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började innan jag blev logoped. Då jobbade jag med barn och unga med autism och funktionshinder. Som färdig logoped började jag jobba med små barn och på mottagningen träffade jag barn med försenad och avvikande kommunikativ och språklig utveckling, som vi vet kan vara ett tecken på autism.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn i tidig skolålder, 7-8 år, med autism. Och om hur de här komplexa kommunikativa förmågorna hänger ihop. Ett andra syfte är att ta reda på hur föräldrar upplevt det att deras barn tidigt screenats för autism. De har följts upp efter det att barnet fått sin diagnos.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen i min studie hade tidigt screenats för autism. Jag har följt dem från tre års ålder tills de blev åtta år. Många av dem hade svårt med läsning, både att läsa enstaka ord och med läsförståelse. En tredjedel av barnen läste bra. Hur de läste var sammankopplat med deras språkliga förmåga. De som var goda läsare vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan i treårsåldern.

– När barnen i studien fick i uppgift att återberätta något så använde de kortare och mindre komplexa meningar jämfört med jämnåriga, och yngre barn. De barn med autism som kunde återberätta längre texter var bättre på att sekvensera bilder. Föräldrarna tyckte i regel att de fått bra information men de hade gärna velat få snabbare stöd i samband med diagnosen.

Vad överraskade dig?

– Det var egentligen inga stora överraskningar. Den språkliga förmågan hos barn med autism varierar stort, det finns de som inte talar alls till de som har ett välutvecklat språk för sin ålder. Därför är det viktigt att språk och berättarförmågor bedöms ordentligt i samband med diagnos. Det tror jag skulle kunna bli bättre framöver. Det är mycket fokus på kommunikativa svårigheter, men de barn som har samtidiga språkliga svårigheter behöver stöd även i det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Logopeder som jobbar med barnen och skolan. Det är viktigt att man har kännedom om hur läsförmågan ser ut hos de här barnen.

Annika Larsson Sjöberg