Het friskoledebatt i både Sverige och Storbritannien

Debatten om friskolor är mer aktuell än någonsin i Sverige, 20 år efter att reformen infördes.
I Storbritannien har man infört en egen version av det svenska friskolesystemet. Där tillåts i dag inte att företag får driva skolor i vinstintresse – något som kan komma att ändras.

– Vinst i skolan är kontroversiellt, förklarade den ansvarige ministern för friskolor i Storbritannien, Lord Hill, under ett lunchseminarium förra veckan.
Seminariet arrangerades av brittiska ambassaden samt den liberala tankesmedjan Timbro, och handlade om synen på friskolor.

I år är det 20 år sedan friskolereformen infördes i Sverige, ett näst intill unikt system. Och det var också Sverige som inspirerade Storbritannien när det konservativa Tory-partiet år 2010 införde friskolor.
– Vi såg på Pisa-resultaten att vi var på väg åt fel håll, och det var inte något vi bara kunde rycka på axlarna åt, berättade Lord Hill.
I dag finns det 24 friskolor i Storbritannien och i höst kommer ytterligare 80 att öppna. Skolorna har startats av allt från lärare, föräldrar och religiösa grupper till stiftelser.

Friskolorna är statligt finansierade, men har inte det svenska systemet med en skolpeng som följer med eleven. De tillåts inte heller att göra vinst. Men frågan om att företag inte får driva skolor i vinstsyfte kan komma att ändras. Det öppnade Michael Gove, landets utbildningsminister, nyligen för under en utfrågning.
Och Lord Hills uppfattning är klar:
– Vi bryr oss om kvalitet i skolorna. Min åsikt är att jag hellre ser företag göra vinst och att det är en bra skola, snarare än det läggs skattepengar på en dålig skola.
Skulle en friskola brista i kvalitet måste det dock snabbt gå att stänga den, sa han, och påpekade att godkännandeprocessen för att få starta en friskola skiljer sig åt länderna emellan.
– Här i Sverige fyller man i en pappersansökan, i Storbritannien har vi intervjuer och möten med dem som vill driva skolorna.

Förre utbildningsministern och folkpartiledaren Lars Leijonborg deltog också i seminariet i egenskap av ordförande i friskolekommittén, en utredning om regler och villkor för friskolor som ska vara klar den 1 november i år.
Lars Leijonborg var själv med och införde friskolereformen för 20 år sedan.
– Föräldrar kunde inte välja vilken skola deras barn skulle gå i, vilket vi ansåg var ett problem. Vi menade också att skolor skulle få göra vinst.
Lars Leijonborg sa att han på den tiden inte insåg att förslaget var så liberalt som det faktiskt var, och att han inte kunde förutse att riskkapitalister skulle komma in och starta friskolor.
Men Lars Leijonborg kan inte se något större problem med riskkapitalister:
– Egentligen inte. Om det är hög kvalitet på skolans undervisning så är det inte ett problem, sa han.
– Vi borde ha fler krav på dem som vill starta friskolor, och inspektion är också väldigt viktigt. Då tror jag att problemen skulle bli lösta.

Såväl i Sverige som i Storbritannien har kritiska röster höjts mot systemet med friskolor.
I en artikel i brittiska The Guardian varnar Kevin Courtney, vice generalsekreterare i lärarfackförbundet National Union of Teachers, Storbritannien från att anamma det svenska ”experimentet” med vinstdrivande friskolor. I artikeln ”For-profit free schools would increase social and educational segregation” skriver han att de friskolor som tillåtits etablera sig i dag endast är ”trojanska hästar” som kommer att bana väg för vinstdrivande företag i det brittiska utbildningssystemet.

Nyligen kom svenska Skolverket med en rapport som pekade ut det fria skolvalet som orsak till den ökade segregationen i skolan.
Att de svenska resultaten i skolan har sjunkit sedan friskolornas etablering, såväl i internationella studier som i nationella, har varit källa till flertalet artiklar i media.
En annan fråga som uppmärksammats är de kortsiktiga ägare av friskolor som plockar ut höga vinster ur skolan samtidigt som kvaliteten på undervisningen brister.

Men sämre skolresultat kan inte skyllas på friskolorna, menar Erik Lakomaa, ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Skall man vara krass så är det ingen som vet med säkerhet vad som gjort att den svenska skolans resultat har försämrats” skriver Erik Lakomaa i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Erik Lakomaa får mothugg av skoldebattören Sten Svensson, som i en replik skriver att Lakomaa stödjer sig på en rapport från 2001 vilken kritiserades för allvarliga metodfel när den publicerades. ”Lakomaa anför också att de fristående skolorna har bättre resultat. Det stämmer, men korrigerar man för att eleverna i de fristående skolorna har en större andel föräldrar med högre utbildningsbakgrund försvinner dessa resultatskillnader”, skriver Sten Svensson.

Lars Leijonborg håller dock inte med om att friskolorna är orsaken till de ökande skillnaderna mellan skolor:
– Min åsikt är att skolresultaten skulle ha sjunkit ännu mer utan friskolorna.

Text och foto: Moa Duvarci Engman
moa.engman@skolporten.se