Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling: Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv
Etik och moralfrågor är oundvikliga inom utbildning för hållbar utveckling – åtminstone om Johan Öhman får bestämma. Resultatet från hans avhandling visar att det finns olika sätt som etik och moral kan visa sig i livet: det kan till exempel ske genom en abstrakt etisk reflektion, eller genom en spontan moralisk reaktion. Han hoppas att hans resultat leder till att skolan ger mer utrymme åt de moralfrågor som uppstår i den faktiska situationen: det är då vi upptäcker vad vi verkligen känner – inte när vi står bredvid som åskådare.
Johan Öhman
Leif Östman
Karsten Schnack, Professor, Danmarks Pædagogiske Universitet, Institut for Curriculumforskning, Köpenhamn
ÖU – Örebro universitet
2006-02-24
Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling: Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv
The Ethical Tendency in Education for Sustainable Development. A Practical Understanding of Meaning-making
Pedagogiska institutionen
Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling: Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv
Det som står i fokus i denna avhandling är hur människans relation till naturen hanteras i den ämnesövergripande verksamhet som går under beteckningen utbildning för hållbar utveckling. I centrala policydokument om utbildning för hållbar utveckling förordas en betoning på miljö- och utvecklingsfrågornas etiska och moraliska innehåll. För att kunna omsätta dessa förväntningar praktiken behöver emellertid en rad frågor om miljöetiskt och miljömoraliskt meningsskapande och lärande klargöras. I vetenskapliga sammanhang behandlas sådana frågor i allmänhet utifrån ett teoretiskt perspektiv där forskningen tar utgångspunkt i analytiska definitioner av centrala begrepp och i bestämda förklaringsmodeller inom en viss teoretisk eller filosofisk tradition. I sin vardag förstår lärare emellertid i allmänhet inte det som sker i klassrummet utifrån teoretiska analyser. Många gånger kan lärare genom sin erfarenhet omedelbart känna igen exempelvis när en elev har lärt sig något, utan att de först reflekterat utifrån en bestämd teoretisk modell. Det finns således en skillnad mellan hur företeelser förstås i en lärarvardag och hur företeelser förklaras i pedagogiska och moralfilosofiska teorier. Ett övergripande syfte med avhandlingen är därför att finna ett sätt att gripa an frågor som berör miljöetiskt och miljömoraliskt meningsskapande som kan överkomma denna skillnad. Med hjälp av filosofen Ludwig Wittgensteins och den amerikanska pragmatisten John Deweys tankesätt utvecklas ett angreppssätt som tar fasta på hur etiken och moralen uppträder när vi genomlever händelser i vår vardag. Angreppssättet tillämpas fyra delstudier där olika didaktiska problem behandlas: innebörder av hur relationen mellan fakta och värden hanteras inom olika miljöundervisningstraditioner; hur tidigare erfarenheter medverkar i miljömoraliskt meningsskapande; hur förutsättningar för meningsskapande skiljer sig åt i olika situationer där etik och moral uppträder; samt hur kritik kan förstås och hanteras i en pluralistisk undervisningspraktik.
Johan Öhman har arbetat som lärare vid hälsovetenskapliga institutionen (tidigare institutionen för idrott och hälsa) vid Örebro universitet sedan 1993. Hans huvudsakliga verksamhetsområde är didaktiska frågor kring friluftsliv och utbildning för hållbar utveckling, och är författare till ett flertal böcker och artiklar inom dessa fält. Han har en bakgrund som ämneslärare i biologi och idrott, och som miljöresursperson för skolorna i Örebro län.
The Ethical Tendency in Education for Sustainable Development. A Practical Understanding of Meaning-making
The overall aim of this thesis is to contribute to the debate about Education for Sustainable Development (ESD), and provide a practical tool for teachers with which they can relate to ethical and moral learning in the ESD context. This aim is based on the ambition to develop an approach that takes its starting point from our practical experience of ethics and morals, inspired by the later works of Ludwig Wittgenstein and the transactional perspective developed by John Dewey. This implies that ethics and morals are regarded as a human tendency that is observable in action. The central method used to clarify ethical and moral meaning-making is, by the use of examples, to remind of common experiences of how this meaning-making appears in everyday situations. These clarifications are made in order to dissolve (rather than solve) philosophical problems, as well as to create new knowledge. The approach has been applied to four different studies. The first study focuses on the differences between three selective traditions in environmental education: fact-based, normative and pluralistic, with regard to the relationship between facts and values. It is argued that a pluralistic approach can be seen as way of relating facts and values in practice, and consequently that the democratic process neither precedes nor succeeds education but is an integral part of it, and that students therefore are constituted as citizens participating in the progress of sustainable development. The purpose of the second study is to suggest an approach that allows in situ analysis of how individuals prior experiences are included in the processes of moral meaning-making. A concrete example shows how individuals can transform the moral discourse in different situations. In the third study, it is suggested that the ethical tendency can be recognised as a communication in which certain values and actions are treated as if they were universally good and right. Three different kinds of situations in which this communication appears are highlighted: personal moral reactions, norms for correct behaviour and ethical reflections.The diverse conditions for learning in these situations are discussed, and specific notice is taken of the risk of indoctrination in ESD. The fourth study addresses the question of how to understand and deal with criticism in a pluralistic educational approach. Through reminders of how criticism appears in everyday practice, it is argued that criticism does not necessarily have to be understood theoretically. Criticism can also be seen as the diverse ways in which human beings morally react, encounter different norms and ethically reflect.
Relaterade länkar
Företagsekonomi
Åk 7–Vux Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Nyhetsbrev
