Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions

Sexuella trakasserier i skolan – Prevalens, struktur och uppfattningar

Det övergripande syftet med projektet var att göra en empirisk studie av och kritiskt analysera det sociala fenomenet sexuella trakasserier i skolan dess prevalens, teoretiska struktur och hur det uppfattas. Data samlades in från ett slumpmässigt urval av skolelever från hela Sverige födda 1983 i en enkäundersökning som skickades ut under våren 2001. Undersökningsgruppen bestod av 540 flickor och 440 pojkar. Frågeformuläret behandlade personliga erfarenheter av och uppfattningar om sexuella trakasserier samt andra aspekter av skolmiljön. Sexuella trakasserier definierades som olämpligt och oacceptabelt sexuellt eller könsrelaterat uppförande som inverkar på elevens rätt till en stödjande, respektfull och trygg inlärningsmiljö i skolan. Detta innefattar olika typer av beteenden, med verbala och icke-verbala yttringar. Beteendena kan bedömas som oacceptabla av mottagaren, eller av skolan.

Resultaten visar att svenska skolelever är utsatta för en mängd olika olämpliga och oacceptabla beteenden av sexuell eller könsrelaterad karaktär. Eleverna var ovilliga att beteckna incidenterna som sexuella trakasserier, trots att beteendena i sig uppfattades som miljöproblem. Beteenden som uppfattades som problem avfärdades dock inte lika lätt som egna erfarenheter, i synnerhet när det gäller de vanligaste verbala beteendena. De könsskillnader som visade sig var inte oväntade. Flickor rapporterade större exponering för alla beteenden, med undantag för homofobiskt språkbruk, visning av pornografi och grövre fysiska beteenden. Flickor var mer benägna att uppfatta verbalt beteende som problem än pojkar, men skillnaderna var inte lika uppenbara när det gällde andra typer av beteenden. Tidigare typologier, som konstruerats för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, var inte lämpliga att använda för elevdata. En flerstegsstruktur med en allmän faktor och två specifika faktorer (som mest liknade kategorierna fientlig miljö och sexuell uppmärksamhet) tycktes passa bäst för flickorna. För pojkarna var strukturen mindre klar, och typologin passade ännu sämre, men att det allmänt förekom sexuella trakasserier.Sexuella trakasserier är ett organisatoriskt problem, på så sätt att dess yttringar och uppfattningar är socialt och kulturellt grundade. Stötande beteenden normaliseras i skolmiljön, och är för svåra att förstå och hantera i en situation där skolorna erbjuder mycket litet stöd.

Resultaten av kvantitativa studier måste tolkas i en köns-, sexualitets- och maktkontext. Strukturella aspekter, t ex könskonfigurationen mellan förövare/offer samt graden av allvarlighet, i utformningen av frågeformuläret skulle underlätta tolkningen av resultaten. Det krävs olika åtgärder för pojkar respektive flickor. Den sexuella maktfördelningen är ojämn i det offentliga rummet. Att uppfattas som sexuell har olika konsekvenser för kvinnor och män. Det är viktigt att komma ihåg de informella strukturerna, t ex kamratgrupper i skolan, och hur de påverkar åsikter och beteenden och underblåser vissa former av könsskillnader. Rent generellt krävs större insatser för att analysera och effektivt motverka sexuella trakasserier i skolan. Skolan måste använda sig av mer sofistikerade mätmetoder och anamma utbildnings- och förebyggande strategier som bygger på en förståelse av fenomenets komplexa natur.

Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions