Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem
I den här artikeln fokuserar vi hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget. När vi i denna artikel undersöker lärares sätt att resonera om de nationella provens roll i betygssättningsuppdraget, gör vi detta utifrån argumentet att logiken bakom deras resonemang hänger samman med en specifik rationalitetskonflikt i det svenska betygssystemet. Denna konflikt springer ur det faktum att normer och deras funktion vid mål- och kriterierelaterad bedömning sällan berörs när bedömningsuppdraget beskrivs i styrdokument och stödmaterial från Skolverket (se nedan). Denna avsaknad av en normdiskussion menar vi är problematisk. Även om kriterierelaterad bedömning inte är detsamma som normrelaterad, förlorar kriterierna sin mening om de inte underbyggs av just normer, det vill säga delade föreställningar om vad som är rimligt att förvänta sig av dem som bedöms (jfr Angoff 1974, Kimbell 2007, Koretz 2008, Wiliam 2010). Vi föreslår att en mer nyanserad förståelse av kriterierelaterad bedömning som fenomen skulle ge lärare bättre möjligheter att se de nationella provens potentialer som input i betygsuppdraget.
Författare: Jenny Bonnevier, Eric Borgström & Daroon Yassin Falk
Normers roll i ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem
Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2