Sökandet efter den globalt goda läraren

Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare. Det framkommer i Kamran Namdars avhandling ”In Quest of the Globally Good Teacher.”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag valde att bli lärare i linje med Palmes inställning att ”skolan kan och borde vara en spjutspets mot framtiden”. Jag började arbeta som lärare i Finland, där jag är uppvuxen. Då blev det uppenbart för mig att skolan var trög och motvillig att acceptera förnyelser och att nyckelfaktorn var läraren. Jag gick över till forskarstudier för att ta reda på hur man kunde utveckla lärarutbildningen globalt sett så att skolan blir den spjutspets den skulle kunna vara.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att nutiden kännetecknas av olika globaliseringsprocesser. Hur kan skolan, läraryrket och lärarutbildningen komma med en respons på detta? Responsen kan vara adaptiv, reaktiv eller transformativ, det vill säga anpassande, motverkande eller omdanande. Min tes är att responsen bör vara transformativ. Jag försöker motivera detta och komma fram till vad det konkret betyder. Jag skapar en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren och visar på konkreta exempel i styrdokument, skolor och lärarutbildningar. Jag formulerar också grundprinciper för en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Konstruktionen av profilbilden av den globalt goda läraren. Tre möjliga lärarroller framträder, som förhåller sig som ryska dockor till varandra. Läraren som en programmerare, som en mentor och som en världsomvandlare. Rollens praktiska förverkligande kräver vissa pedagogiska principer och handlingsfärdigheter som kan sammanfattas i koncepten om läraren som en inspirerande drivkraft, som en mottaglig upptäcktsresenär och som synergiskapande harmonifrämjare.

– Ett viktigt resultat är också formuleringen av en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen med inriktning mot förvandling, tydlig etisk normering och strävan att utveckla och upptäcka potentialer.

Vad överraskade dig?

– Arbetet bygger på rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi, som texter av Brameld och Counts. Jag överraskades av hur aktuell deras analys av läraren är i dag och hur lite kända dessa filosofer är bland akademiker och praktiker.

– Överraskande var också att det fortfarande, särskilt i akademiska kretsar, finns stora fördomar mot, och okunnighet om, vad icke-västerländska kulturer kan erbjuda vad gäller pedagogiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen och lärarutbildare i olika länder. Även lärare som är intresserade av att utvecklas i sitt yrke. Även om avhandlingen är teoretisk och filosofisk har jag försökt nå en balans mellan det abstrakta och konkreta. Och förstås forskare med samma intresse.

Gunilla Nordin