Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

En av konsekvenserna med avregleringen av det svenska skolsystemet i början av 90-talet är en ökad segregation mellan skolor. Men i vissa fall har friskolereformen bidragit till en bättre arbetsmiljö för lärare och elever, visar Abiel Sebhatus forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev en master om revisions- och bokföringsbranschen som har genomgått en omreglering, vilket var intressant. När jag började doktorera valde jag att titta på avregleringen av skolmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolsektorn efter avregleringen år 1992. Jag har tittat på hur skolor som organisationer beter sig över tid och hur de konkurrerar med varandra. Jag har gjort fyra studier som sammanfattas i en avhandling. De flesta tidigare studier är gjorda på individnivå, med fokus på elever och betygsresultat. Jag har följt alla kommunala skolor och alla friskolor på gymnasienivå, totalt över 1300. Anledningen till att jag har valt att titta på gymnasier är att de är mest aktiva i konkurrensen om studenter och att 50 procent av skolorna var kommunala och 50 procent fristående under min observationsperiod, åren 1992-2011.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den svenska friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall. I den första studien försöker jag ta hänsyn till normers inverkan på utvecklingen och uppkomsten av friskolorna, utöver regleringar och lagar. Specifikt har jag tittat på vad som legitimerar uppkomsten av fristående skolor och entreprenörernas val av olika organisationsformer vid uppstart och jämfört det med opinionsdata i samhället. Om man exempelvis är nöjd med friskolor, om det bidrar till att det startas nya skolor, och i sådant fall vilken typ av skolor som startas – i stora drag indelat i vinstdrivande och icke-vinstdrivande fristående skolor. Jag har även tittat på om den politiska majoriteten i kommunen påverkar detta.

– Resultaten visar att opinionen i samhället och politiken i den aktuella kommunen spelar en roll för vilken typ av skola det startas, men även vilka existerande skolor det redan finns i närområdet. Om det finns många icke vinstdrivande skolor är chansen större att det tillkommer fler icke vinstdrivande skolor på lokal nivå. På nationell nivå är det tvärt om – där bidrar antalet etablerade vinstdrivande skolor till en starkare sannolikhet att det startas ytterligare vinstdrivande skolor. Resultaten kan exempelvis förklaras med att olika organisationsformer agerar olika mot normer i samhället, där den vinstdrivande formen är mer orienterad mot marknadsmekanismer och säkrar resurser via privata investerare, medan den icke vinstdrivande formen är mer mån om den sociala bilden, gemenskapen, och grannskapet vilket ger tillgång till andra former av resurser.

– I den andra studien har jag tittat på skolföretagens strategier. Jag har följt de två största skolföretagen för att se hur de anpassar sig till debatten i samhället. Om de anpassar sig eller om de går mot strömmen och vad det har för effekt på tillväxten och deras överlevnad. Tidigare studier argumenterar för att man har större chans att överleva på en marknad om man anpassar sig. Jag såg tvärt om att en anpassning till den institutionella diskussionen inte nödvändigtvis leder till överlevnad. Ett exempel på det är när politiker lyfte fram att det behövdes fler yrkesutbildningar och vissa företag anpassade sina skolor efter det. Men lagar regleras och ändras. När det gäller yrkesutbildningarna ändrades förutsättningarna så att de inte längre var högskoleförberedande, och en sådan ändring kan ställa till det för en skola om man inte är förberedd.

– I den tredje studien har jag tittat på relationen mellan konkurrens och segregation. Många svenska studier visar att segregationen mellan skolor i kommuner har ökat men det saknas förklaringsmekanismer som förklarar varför. Jag har tittat på vilken roll konkurrensen mellan skolor spelar när det handlar om segregation och jag kunde se att konkurrens leder till segregation. Det beror bland annat på att ökade alternativ för elever bidrar till större flöden mellan skolor. Elever kan exempelvis byta skola om de är missnöjda. Elever väljer skola utifrån socioekonomisk bakgrund och elever med liknande bakgrund koncentreras i samma skolor. Jag visar ur ett organisationsperspektiv att segregation främjas av skolors reklam och de ökade alternativ som konkurrensen bidrar till. På aggregerad region-nivå bidrar det till segregation, sannolikt omedvetet av skolaktörerna och dess aktiviteter på skolnivå.

– I den fjärde studien har jag tittat på relationen mellan konkurrens och arbetsmiljö, en extrem form av arbetsmiljö, nämligen bråk mellan elever och mellan elever och lärare. Jag kunde se att ökad konkurrensen mellan skolor kan förbättra skolornas arbetsmiljö, och generellt minska skolvåldet. Det var intressant. Det kan vara så att skolor ökar kvaliteten och förbättrar sig för att behålla elever när det är större konkurrens. Det kan också vara så att segregationen mellan skolor har ökat och bidragit till förbättrad arbetsmiljö, där elever med liknande bakgrund inte bråkar med vandra. Det finns dock förhållanden där våldet tenderar att öka – förmodligen till följd av bostadssegregation.

Vad överraskade dig?

– Att en skolas arbetsmiljö förklaras mindre av skolegenskaper än av faktorer utanför skolan, som konkurrens mellan skolor och brottsfrekvensen i skolans område.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som är intresserade av skolfrågor, skolföretag och beslutsfattare i allmänhet.

Åsa Lasson