Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

FAGERSTA

På Risbroskolan med elever i årskurs 7–9 har lärarna fått tillbaka lusten att undervisa sedan mentorskapet flyttades över till studiepedagoger.

För fyra år sedan gick svenskläraren Bjarne Engström in i väggen. Då hade han under lång tid upplevt hur kraven på dokumentation hade ökat – både på gott och ont.

– Men mest på gott faktiskt, säger Bjarne Engström. Bedömningen fungerade inte tidigare, eftersom det inte fanns någon dokumentation. Om det bara står ”OK” är det svårt att veta var en elev befinner sig och hur man kan ta sig vidare, fortsätter han.

Det formativa arbetssättet fick Bjarne Engström att inse hur mycket han kunde göra som pedagog. Han försökte bli allt mer formativ och skriva allt bättre omdömen, ända tills det brast. Beskedet om att Bjarne – en lärare som få trodde skulle gå in i väggen – hade bränt ut sig kom som en chock för de andra på skolan.

Han tror att det kan ha påverkat skolledningen att göra något åt situationen. Hösten år 2015 anställdes i alla fall tre beteendevetare på deltid som studiepedagoger samtidigt som lärarnas undervisningstid minskades med en timme i veckan. Sedan tidigare fanns det också en lagassistent som avlastade lärarna i det administrativa arbetet.

– För mig har det varit som att lyfta en stor börda från mina axlar. Det skapar en känsla av att jag faktiskt har tid att göra det som jag tyckte var så viktigt: att göra dokumentationen ordentligt och ge feedback till eleverna som verkligen för dem framåt, säger Bjarne Engström.

Nu kan han i samtalen med eleverna koncentrera sig på deras kunskaper, medan studiepedagogerna sköter frågor om till exempel frånvaro. Han tycker också att det har blivit lättare att förhålla sig objektiv i bedömningssituationen.

– Det är ett fruktansvärt svårt uppdrag att sätta slutbetyg på någon i nian och ändå ha en mentorsrelation. Man kanske till och med undviker att sätta ett F.

Dessutom tycker han att det har blivit lättare att planera. Tidigare hände det ofta att hela den måndagsförmiddag som han hade satt av för planering gick åt till att ringa samtal om stökiga elever.

– Då fick jag hitta på vad jag skulle göra med klassen på väg mellan tröskeln till klassrummet och tavlan, säger han. Enligt skolans egna utvärderingar upplever de flesta lärarna att deras arbetssituation har förbättrats, att stressen har sjunkit och att det finns mer tid till undervisning.

Intressant nog har också elevernas betyg höjts under samma tid, samtidigt som lärarnas sjukskrivning har gått ner med i genomsnitt fem dagar per år – något som motsvarar 200 vikariedagar. Finns det då inte några nackdelar? Ett uppenbart problem är att det kostar pengar att nyanställa. Men Bjarne Engström menar också att det finns risk för att man lämpar över för många sysslor på studiepedagogerna.

– Lärarjobbet handlar fortfarande om både kunskap och fostran. Men vi slipper en del av tankemödan i det sociala arbetet, säger han.

Av Staffan Eng
Foto: Adam af Ekenstam

Fakta/Motverka hög arbetsbelastning

På Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:

1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.
   Källa: Arbetsmiljöverket

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017. 

Senaste numret av Skolporten har tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr!