Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla
Med hjälp av musikterapi fick de nyanlända eleverna en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Dessutom vågade de ta mer plats i skolan. Ulrica Roald menar att musiken är ett utmärkt medel för integrering.
Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?
– Under 2015 tog min skola emot många nyanlända och ensamkommande elever. Flera av dem fick börja i vanlig klass bara några dagar efter att de hade kommit till Sverige. Det blev traumatiskt för dem att hamna i en vanlig klass utan någon förberedelse. Jag drog igång ett arbete med musikterapi för de här eleverna där de med musikens hjälp fick verktyg att sätta ord på vad de kände och kunde uttrycka sig och ta mer plats i skolan. Det ledde till bättre självkänsla, koncentration och en större glädje över att komma till skolan. Med artikeln vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra lärare.
Vad handlar utvecklingsartikeln om?
– Artikeln handlar om mitt arbete med musikterapi för nyanlända elever på Saltsjöbadens samskola. Jag har arbetat ämnesintegrerat med lärare i svenska som andraspråk med syftet att integrera eleverna snabbare och hjälpa dem att tillgodogöra sig de andra skolämnena. Vi har arbetat språkutvecklande med att låta eleverna lära sig språket via musiken. De fick sjunga ord, eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt rytm. De fick även sjunga sånger på sitt språk som vi sedan översatte och dansade till.
– Jag visste att man hade arbetat med musikterapi på asylmottagningar och i förberedelseklasser i Norge. Jag fick ett stipendium via Främjandet i Saltsjöbaden som gjorde att jag kunde åka till Norge en vecka under 2015. Där besökte jag olika asylmottagningar och träffade musikterapeuter som jobbar i skolan och på olika boenden. Det var spännande att se hur de arbetade. När jag kom tillbaka var det besöket i Norge som drev mig att fortsätta mitt arbete på skolan.
Vilka resultat har du sett?
– Att barnen har fått en mycket djupare språkförståelse och har lättare att hänga med i andra skolämnen. Vi har framförallt kunnat se skillnad i socialt samspel med andra kompisar på skolan. Eleverna blev stärkta av musiken och det blev lättare för dem att kommunicera med andra.
– Eleverna kunde komma förbi varje dag och sätta sig och spela. Tack vare arbetet med musiken har de fått ett socialt sammanhang. Tidigare var många av de nyanlända tysta och inåtvända men det har skett en otrolig utveckling. Men man måste vara försiktig eftersom många av eleverna har varit med om trauman och det är mycket känslor som kommer upp när man spelar och sjunger. Man kan inte bara lämna dem ensamma med det utan att följa upp.
Hur har ditt arbete förändrats av projektet?
– Jag arbetar numera med musikterapi som en del av min tjänst. Jag är förstelärare och i mitt uppdrag fick jag välja att arbeta med integrering, språkutveckling och musik för nyanlända, vilket är roligt. Vi har också startat en förberedelseklass i skolan där barnen får gå innan de slussas ut i vanliga klasser.
– Jag har även startat ett samarbete med Nacka musikskola så att alla eleverna får spela ett eget instrument. Vi har elever som spelar fiol, trummor, gitarr och piano och vi ska uppträda med ensemblen och ge riktiga konserter. De är jättestolta! De nyanlända eleverna spelar också med andra elever på skolan, och har fått uppträda på skolavslutningar i olika grupper. Det skedde en integrering med hjälp av musiken, som är ett universellt språk.
Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?
– Jag samarbetar med flera olika lärare och har även berättat om projektet på min egen arbetsplats, för politiker i Nacka kommun och musiklärare på andra skolor. Jag har även gått med i Körkraft som är ett nätverk för människor som jobbar med nyanlända och ensamkommande.