Svenska elever tar lärarna på orden

När falska nyheter tar sig in även i de etablerade medierna är kritiskt tänkande särskilt viktigt. Det menar Sergej Ivanov som i sin avhandling undersökt kritiskt tänkande på historielektionerna i tre olika länder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag läser dagligen nyheter om samtidshistoria på tre olika språk; svenska, ryska och engelska och det är slående hur olika historiebeskrivningarna är vad gäller urval, perspektiv och vilka värden som genomsyrar nyheten. Det är intressant och jag ville titta på vilka verktyg skolan ger eleverna för att kunna hantera de här olika beskrivningarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad det innebär att vara kritisk på historielektionerna i tre gymnasieklasser i Sverige, Ryssland och Australien. Jag har läst och analyserat läroplaner, kursplanen i historia och har även observerat vad som händer i klassrummen och intervjuat lärare och elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Behovet av att vara kritisk uttrycks olika beroende på vilket program eleverna läser. I Sverige skiljer det mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program. I kursplanen för de senare står det väldigt lite om undervisning i kritiskt tänkande men det behöver alla elever ha med sig när de går ut skolan. Det såg ungefär likadant ut i Ryssland och det är ett demokratiproblem. Det är framför allt de svenska eleverna som tror på sin lärare. De köpte lärarens ord rakt av utan att reflektera över om läraren har rätt eller fel. Det visar vilken avgörande roll läraren kan spela.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna i Sverige litade mer på sin lärare än elever i Ryssland och Australien. Där ifrågasatte eleverna mer vad läraren pratade om och kunde tillföra nya perspektiv. Med tanke på den allmänna mediebilden av Ryssland, att alla gör på samma sätt, så visar min studie på något helt annat. De ryska eleverna var väl medvetna om att det finns en ståndpunkt de bör känna till, men att de inte behöver tro på den.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarkåren som kan påminnas om att de behöver förklara för eleverna vad det innebär att tänka kritiskt. I dag uppmanas elever att tänka kritiskt men får ingen förklaring av vad det innebär. Även politiker som kan tänka igenom om det är befogat att elever i yrkesförberedande program får mindre undervisning i att vara kritisk, inte minst med tanke på diskussionen om propaganda och falska nyheter som vi har i dag.

Annika Larsson Sjöberg