Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte
Född 1962
i Nässjö
Disputerade 2012-03-09
vid Högskolan i Jönköping
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift
Det är viktigt att elevens unika situation och behov står i centrum under hälsosamtalen. Först då fungerar de som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan. Det framkommer i Marie Golsäters avhandling ”Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift”.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och mött många elever som jag haft hälsosamtal med. Det finns lite forskat om hur barn tänker om hälsosamtal. Jag ville fånga barnens eget perspektiv på detta.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har studerat de hälsosamtal som elever kallas till i årskurs 4, årskurs 7 alternativt 8 och första året på gymnasiet. I studien ingår inte samtal när barnen själva söker sig till skolsköterskan för ett eget upplevt problem. Hur uppfattar de besöken? Jag har intervjuat 75 barn i femton olika fokusgrupper. Jag har också filmat 24 hälsobesök i olika åldersgrupper.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det eleverna lyfter fram som viktigt är att samtalen utgår från varje elevs unika situation och inte från allmänna råd om att träna, sova och äta rätt. Det är viktigt att skolsköterskan förstår vad de vill diskutera. Samtidigt är eleverna tydliga med att det är skolsköterskans uppgift att tala om vad de skulle kunna förbättra. Men det måste ske på ett bra sätt utan pekpinnar. Eleverna framhöll också vikten av att vara förberedda inför mötet med skolsköterskan. Detta för att kunna ställa följdfrågor och ta ställning till vad de inte vill prata om, för att inte bli överrumplade.
Vad överraskade dig?
– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum. Om elevens behov är utgångspunkten menar eleverna att skolsköterskan kan ge möjlighet till kunskap och insikt om hälsa och livsstil. De har stor tilltro till skolsköterskan. Det var heller inte tydligt för alla elever att de kan tacka nej till hälsosamtalen. Skolplikten gäller inte för skolhälsovården, vilket många antog.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand eleverna. Utifrån verktygen kan man vidareutveckla hälsosamtalen så de blir mer elevcentrerade. Det är också viktigt för skolsköterskor att få veta hur eleverna uppfattar samtalen så de kan förbättra sitt arbete. I Jönköpings län har ett material för hälsosamtal tagits fram av kommuner och landsting med syfte att öppna upp för en bra diskussion i samtalen. Med hjälp av materialet kan gemensamma mönster upptäckas som skolsköterskan kan arbeta med på klass- och skolnivå så att elevhälsan inte blir en separat verksamhet utan en angelägenhet för skolan i stort.
Gunilla Nordin