Lärare behöver tid för samtal och handledning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare under många år på gymnasiet. Jag har också arbetat fackligt med lärarfrågor och varit engagerad inom lärarutbildningen på högskolan. Med den bredden kändes det naturligt att fördjupa mina kunskaper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad lärare lär om lärares sociala vardagsarbete. Genom att intervjua lärare som arbetar med barn i årskurserna 7-9 har jag undersökt möjligheter och hinder för att det här lärandet ska ske. Jag har också spelat in utvecklingssamtal och analyserat de skriftliga underlag som lärarna skickar mellan sig inför utvecklingssamtalen. I arbetet har jag utgått från de tre faser som anses känneteckna professionellt arbete – diagnos, tolkning och åtgärder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att samtal med elever och kollegor, betyder mycket för lärarnas kunskapsutveckling. I dag sker lärarnas lärande ofta i informella samtal. En annan sak är att lärarna har olika uppfattningar om vad de behöver kunna om eleverna. De tolkar sitt uppdrag på olika sätt vilket får betydelse för vad de vet om eleverna och därmed också förutsättningarna för sitt arbete med eleverna. Den sociala dimensionen är med andra ord en viktig del av deras yrkeskompetens, men den är svårfångad och beroende av deras yrkeserfarenhet. Den behöver därför utvecklas i verksamheten.

– Jag har också kunnat konstatera att det är åtgärderna, den sista delen av de tre faserna i arbetet, som lärarna har störst svårigheter med. De är duktiga på att samla in och tolka information, men har inga redskap för hur de ska föreslå åtgärder. Det blir ofta vardagliga förslag som egentligen inte hjälper eleverna. Detta beror delvis på brister i organisationen och i utbildningen, där man mer betonar den kunskapsrelaterade bedömningen. Det är inte alltid givet vilken åtgärd som är den bästa, varje situation är unik och ofta präglad av politiska värderingar eller trender.

Vad överraskade dig?

– Över lärarnas brist på kunskap och redskap när det gäller att föreslå åtgärder för eleverna. Men också över att de inte är särskilt medvetna om det arbete de gör för att lära känna eleverna och lägga grunden för goda relationer. Lärarna behöver mer tid för reflekterande samtal och för handledning. De behöver få prata med någon som kan bidra med nya perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst lärarna och skolledarna ute i skolorna, och förstås lärarutbildningen. Jag har föreläst för skolledare som plötsligt insett att de faktiskt vet väldigt lite om vad utvecklingssamtalen innehåller och hur de genomförs.