Yrkeselever ointresserade av kärnämnena

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom både sociologi och pedagogik. På forskarutbildningen fick jag upp ögonen för de yrkesförberedande programmen. Eftersom gymnasiekolan är väldigt segregerad när det gäller klass och kön ville jag belysa olika socialgruppers inställning till utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie som handlar om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Men identitetsprocesserna anknyter inte bara till föreställningar om ett blivande yrke, utan även till frågor om klass, genus och motstånd mot skolan. Under ett år har jag följt två klasser på gymnasiets byggprogram, i första hand under deras lektioner i kärnämnena. Jag har försökt ta elevernas perspektiv och belysa deras identitetsskapande med verklighetsnära exempel. Att jag valt att lägga fokus på de studieomotiverade beror på att jag ville lyfta fram den gruppens perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att de här killarnas inställning till kärnämnena är en del i deras identitetsskapande till sitt blivande yrke. De visar det både gentemot ämnet i sig och hur de agerar på lektionerna och mot lärarna. Lektionerna går enligt dem ut på att prata om annat än ämnet, eller att skoja för att göra lektionerna uthärdliga. Och de tycker att fusk är ett accepterat tillvägagångssätt för att minimera studieinsatserna. Samtidigt uppvisar de anpassning av olika slag, till exempel när det handlar om skolans rätt att bedöma deras studieinsatser; de inser att godkända betyg ökar deras chanser att bli anställda. De avfärdar inte heller samtliga kärnämnen utan lyfter fram matematik eftersom det ger kunskaper som de har nytta av i sitt yrkesliv.

Vad överraskade dig?

– Jag har fått en ögonöppnare när det gäller hur de här eleverna, trots att de ställs inför något som de inte tycker är roligt, ändå får tiden att gå genom att syssla med saker som är meningsfulla för dem själva. Jag har också sett en lojalitet och solidaritet inom gruppen, som antagligen ger eleverna egenskaper som kan vara användbara i deras framtida yrkesliv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan ge ett bidrag i det akademiska sammanhanget. Men också att avhandlingen, genom att jag lyfter upp det konkreta från skolans värld, kan fungera som ett diskussionsunderlag för lärare och andra skolintresserade.