Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Artikel nr 12 2016: Elevers reflektioner över lärprocesser i ämnet slöjd: En studie om hur elever reflekterar över sitt lärande

Med loggbok och reflekterande samtal fick eleverna syn på sitt eget lärande i ämnet slöjd. Specialpedagog Eva Pennegård och slöjdlärare Eva Österberg Ramå på Strövelstorps skola i Ängelholm lyfter i sin utvecklingsartikel slöjdämnets potential för utveckling av lärprocesser.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I samverkan med Halmstad högskola erbjuds alla lärare på vår skola att ta en magisterexamen i aktionslärande. Vår artikel ingick i ett sådant arbete och utvecklingsartikeln är ett sätt att ytterligare sprida våra resultat.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Hur vi genomförde en aktion inom ämnet slöjd i syfte att vidga elevernas tänkande kring ämnet och sitt lärande men också att öka slöjdämnets status. Vi ville visa att slöjd lämpar sig lika väl som alla andra ämnen för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. Slöjdämnet förknippas oftast med ett görande där något ska blir klart så fort som möjligt och helst också fint. Sällan till en process kopplat till lärande.

– Arbetet genomfördes i flera klasser men utvecklingsartikeln fokuserar på en klass, årskurs 6 i ämnet textilslöjd. Projektet gick ut på att alla elever fick en loggbok med förtryckta frågor som stöd för reflektioner över sitt lärande. Därutöver fördes regelbundna gruppsamtal om vad de skrivit i böckerna och hur de tänkte kring sitt arbete. Dessa samtal videofilmades. Frågor som diskuterades var exempelvis vad de lärt sig, om de var nöjda, i så fall varför eller varför inte.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna verkligen hade nytta av loggböckerna och samtalen. De satte ord på vad de gör och hur de resonerade kring sitt arbete och kunde också jämföra sitt lärande över tid. Eleverna såg efter hand att lärandet i slöjd i mångt är detsamma som lärandet i övriga ämnen.

– Vi tror att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats genom att de tvingades formulera vad de tänker och gör. Den enklaste formen av detta är när eleverna refererar till tekniska begrepp som används i ämnet. Men eleverna formulerade även hela arbetsprocessen, från idé, hur de först tänkt, men sedan kanske tvingats tänka om för att det inte blev så bra och så vidare. Detta innebar också att elevernas planeringsförmåga utvecklades.

– Med det nya arbetssättet fick eleverna syn på just processen, de såg hur de själva utvecklades över tid och vad de behövde göra för att komma vidare.

Hur har projektet påverkat ert arbetssätt?

– Slöjdlärare Eva Österberg Ramå har fortsatt att arbeta med loggbok från årskurs 3-9 men har utvecklat och ändrat frågorna i boken. Som specialpedagog har jag insett att slöjden erbjuder oändliga möjligheter. Slöjd är kreativt, prestigelöst och konkret. Kort sagt, ett jättebra ämne för att arbeta med utveckling av lärandet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Tillsammans har vi berättat om projektet på flera skolkonferenser och i de forskningscirklar vi har på skolan.

Susanne Sawander