Positivt bemötande skapar mindre stress

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Eftersom jag är folkhälsovetare har jag alltid intresserat mig för vad det finns som kan bidra till hälsa och välbefinnande, snarare än att fokusera på vad som är orsaken till en sjukdom. När det gäller stress har det skrivits väldigt mycket, men mer om varför vi blir stressade än om vad vi kan göra åt det. Själv har jag länge varit övertygad om att kombinationen massage och mental träning kan bidra till ökat välmående och minskad stress. Forskningen kom jag i kontakt med när jag höll stresshanteringskurser som jag gärna ville göra på ett vetenskapligt sätt. Samtidigt såg jag att stressen kröp allt längre ner i åldrarna och att det var vanligare bland flickor än pojkar. Det gjorde att jag började funderade över vad som behövdes för att stå emot stress.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på vad som buffrar stress i vår vardag, det vill säga vad vi kan göra för att stå emot stress så att vårt välbefinnande kan främjas. Mitt fokus har legat på unga flickor, 12-15-åringar och 17-åringar. Bland de yngre flickorna har jag gjort en interventionsstudie där jag under ett läsår har följt en klass för att se om det nya skolämne som de fick, som innehöll massage och avslappning, hade någon effekt och hjälpte dem att behålla ett gott välbefinnande. Bland 17-åringarna har jag gjort djupintervjuer för att se vad det är som gör att stress utlöses hos dem. Varför de blir stressade av skolarbetet och om det finns andra faktorer, i hemmet och på fritiden, som påverkar dem. Och vad de kan göra för att stå emot stress, och vilket stöd de behöver från omgivningen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Utifrån undersökningen med 17-åringarna såg jag att det var i samspelet mellan det ansvar de kände, och det bemötande de fick, som stressen utlöstes. Flickor i den här åldern är väldigt ansvarstagande och är ofta engagerade i mycket, både i och utanför skolan. Även om de blev väl bemötta i enskilda situationer saknade de ett bemötande som tog hänsyn till hela deras vardagssituation utifrån skola, hem och fritid. När de blev negativt bemötta kände de sig nedslagna. En läxa behövde i sig inte vara stressande, men om föräldrarna inte visade förståelse för flickornas prioriteringar och ansvarstagande ledde det till stressade situationer. På samma sätt blev de stressade om de i skolan kände att de inte blev respekterade av lärarna, om de till exempel möttes med oförståelse om de klagade över för många prov. Jag har också sett att de kunde känna stress när de fick svåra förtroenden från kamrater som de inte fick berätta vidare.

– För att flickorna ska kunna hantera stressen har jag sett att tillgången till kraftkällor är oerhört viktiga för dem och det finns 3 faktorer som är centrala i detta; lust och återhämtning (som de själva kan göra), att ha fritids- och kulturaktiviteter och att bara få vara, ha avslappning och massage, umgås med kompisar och ha närhet till husdjur; tillit (kräver stöd från omgivningen), att få känslomässigt stöd från föräldrar och andra vuxna och nära kompisar, få diskutera livsfrågor, känna trygghet både hemma och i skolan; insikt och inflytande (kombination av egen påverkan och stöd utifrån); att de, när de kommer till insikt om vad de kan göra för att lösa stressiga situationer och problem, vill kunna utöva inflytande och bli lyssnade på av vuxna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag har förvånats över hur stressen utlöses, att det är mellan bemötandet och ansvaret som den uppstår. Det här är en väldigt komplex bild, det är mycket som spelar in och många olika sociala situationer som gör att det uppstår krockar. Jag är glad över att min idé har hållit, att kombinationen av massage och mental träning är viktig. En annan sak som jag inte var medveten om var hur viktigt det är för de här ungdomarna att ha tillgång till egna kraftkällor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan ge en bredare kunskap och djupare förståelse för hur ungdomar har det, och att den här kunskapen sprids så att vikten av att ha tillgång till kraftkällor blir känd och används i praktiken. Den bör bland annat vara intressant för föräldrastödsgrupper som kan få upp ögonen för vad ungdomar behöver för att hejda stressen. Men naturligtvis också för lärare och annan skolpersonal som kan se vad som ligger bakom att stress utlöses och att så mycket hänger på dem och hur de bemöter ungdomarna i skolan. Dagens ungdomar har många bra idéer som vi borde lyssna på, vi måste ge dem mer utrymme att få vara med och bestämma och känna inflytande. Sedan tycker jag även att arbetsgivare som anställer ungdomar borde ha nytta av den, de behöver få veta att ungdomar måste bemötas med samma respekt som andra anställda.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att det vore mycket vunnet om det ingick i skolans arbete att lära eleverna mer om stress och hur de kan stå emot den. Och att man får en djupare förståelse för framför allt flickornas situation. Flickorna i undersökningen uttryckte själva önskemål om massage, avslappning, yoga och mer fysisk aktivitet i skolan, så att de får verktyg att hantera stressen med. De ville också lära sig problemlösning. Jag är säker på att skolan skulle tjäna på att det satsades mer på detta.