Elever i nian förstår inte kunskapsmålen
Född 1975
i Göteborg
Disputerade 2016-04-15
vid Göteborgs universitet
I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan
Krångligt språk och bristande kommunikation gör att elever i årskurs nio inte förstår vad de ska göra för att förbättra sina kunskaper. Jennie Sivenbring har forskat kring elevers upplevelse av bedömning.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det är en kombination av ett teoretiskt intresse för hur människor konstrueras på olika sätt i olika institutioner och ett yrkesrelaterat intresse från den tid jag själv arbetade i skolan. Det finns en mängd forskning om bedömning men inte särskilt mycket om hur elever förstår bedömningar och om det faktiskt får dem att arbeta bättre.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur det är att som elev i årskurs nio bli bedömd i skolan. I avhandlingen studerar jag vilken betydelse ungdomarna själva tillskriver de formella bedömningar som görs i skolan, hur de själva menar att bedömningar inverkar på dem. Jag tittar också på hur ungdomar navigerar efter bedömningar – både innan, under tiden och i kölvattnet av bedömningar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ungdomarna ifrågasätter inte att bedömningar görs i skolan – de tar dem ofta på stort allvar. Skolan ses som vägen mot vuxenlivet och betygen är ett kvitto på hur grundskolan klarats av. Särskilt viktiga blir betygen för vilka framtider som blir möjliga, som val av gymnasieprogram och skola. Men eleverna förstår inte alltid vad som förväntas av dem och många uttrycker en önskan om att tydligare få veta vad de ska göra för att förbättra sina kunskaper. Kommunikationen med lärare kring kunskapsutveckling sker ofta skriftligt eller genom uppläsning av bedömningar vid utvecklingssamtal. Eleverna uppfattar språket som byråkratiskt och tekniskt, samtidigt som de förstår att de själva är ansvariga för sitt skolarbete. När kunskapsmålen blir otillgängliga försöker många elever att framstå som goda elever. Att arbeta på relationer till lärare blir ett sätt att investera i sig själv och i sin framtid.
Vad överraskade dig?
– Att så mycket av elevernas skolvardag kretsar kring det som bedöms. Det förvånar mig också att ungdomarna är så pass medvetna om hur de kan agera för att få lärare positivt inställda genom att exempelvis arbeta på relationer, vilket kan ge betygen en skjuts framåt. Något som ständigt återkommer i samtalen är hur svårt ungdomarna har att förstå förväntningar och målformuleringar, dels i läroplanens kunskapskrav, men också vad lärare säger.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det är viktigt att ha kunskap om hur bedömningar uppfattas och vilka alternativ de erbjuder ungdomar. Jag tror att de flesta lärare är bra på att vara tydliga och formativa. Däremot kan det finnas anledning för beslutsfattare att känna till att bedömning är något som tar tid för att ge effekter, inte bara siffror att räkna med.