Matematik utan koppling till yrkespraktik

Yrkesprogrammens matematikundervisning måste kopplas tydligare till praktiken. Det konstaterar Karolina Muhrman som forskat i ämnet. ”Det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik, vilket resulterar i att eleverna inte får de kunskaper de behöver.”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som matematiklärare inom gymnasial yrkesutbildning och har då ofta fått höra av både yrkeslärarna och yrkesverksamma att eleverna inte klarar lösa matematiska uppgifter i praktiken och att de lär sig fel saker. I Gy 11 framgår att matematiken på yrkesprogrammen ska ha en tydlig koppling till yrkesämnena. Jag blev nyfiken och ville undersöka hur det står till med den saken idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram. Den empiriska studien görs inom naturbruksprogrammet och lantbruksyrket. Det är en intervjustudie där jag genom enkäter och intervjuer har frågat matematiklärare, yrkeslärare, elever samt lantbrukare om vad de anser syftet är med matematik, vad den används till i praktiken och vad som är viktigast att lära sig. Men också hur de anser att matematikundervisningen bör organiseras för att tillgodose yrkets behov. Totalt ingick 148 personer i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematik ingår som en viktig del i många arbetsuppgifter men att det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik. I många fall saknar matematikundervisningen nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för, vilket gör att eleverna har svårt att överföra kunskaperna de får i undervisningen till praktiken. Det innebär att eleverna ofta beskrivs som omotiverade och att de har problem att klara alla arbetsuppgifter som förekommer inom yrket. Men vad eleverna önskar är just en tydligare koppling mellan teori och praktik.

– Ett annat resultat är att många matematiklärare saknar kunskaper om yrket, vilket försvårar för dem att relatera till ämnet i praktiken. Här krävs helt enkelt bättre samverkan mellan matematiklärare och yrkeslärare. Många lärare vittnar om organisatoriska hinder för detta, exempelvis schemaläggningar som omöjliggör för lärarna att ens träffas. Det visar att frågan inte prioriteras på ledningsnivå.

– Jag fann även inre hinder som samarbetssvårigheter på grund av olika kunskapssyn där matematiklärare uttryckte skepsis till yrkesrelaterad undervisning. Matematiklärarnas stress och prioritering att få alla elever att klara de nationella proven är också en förklaring till varför undervisningen inte kopplas till yrket.

– Glädjande nog finns positiva undantag där undervisningen fungerar jättebra. Vad som tydligt utmärkte de här skolorna var en mer praktiknära undervisning tack vare ett nära samarbete mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Eleverna på dessa skolor uttryckte sig mycket positivt om matematikundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att lantbrukarna själva lägger väldigt stor vikt vid matematiska kunskaper. Alla underströk att matematik var något som man måste behärska i yrket och att de aldrig skulle anställa någon som inte gjorde det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Matematik- och yrkeslärare men givetvis även skolledare. Mina resultat gäller inte bara för lantbruksprogrammet, tidigare undersökningar visar att den här problematiken finns även på andra yrkesprogram.

Susanne Sawander