Byskolans nedläggning påverkar allas vardag
Född 1972
i Överkalix
Disputerade 2016-02-19
vid Uppsala universitet
Konsekvenser av skolnedläggningar En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun
Vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Andra konsekvenser är långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Magdalena Cederings forskning handlar om vad som händer när byskolan läggs ned.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag kommer själv från landsbygden och har arbetat många år som lärare. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat är just hur politiska beslut påverkar människor i deras vardag.
Vad handlar avhandlingen om?
– Mitt fokus är hur barn påverkas i sin vardag när byskolan läggs ned. Jag har intervjuat 28 barn i mellanstadieåldern i Ydre kommun i Östergötland där två av kommunens fyra skolor lagts ned. Jag har tittat på tre områden, fritid, rörelsemönster och sociala mönster. I studien ingår även intervjuer med föräldrar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– När byskolan försvinner förlorar samhället ett naturligt nav, vilket påverkar hela orten på många och olika sätt. I byskolan träffas föräldrar och stämmer av kring samåkning och andra spörsmål i vardagen. Skollokalerna används för fritidsaktiviteter, möten och barnkalas. Byskolans starka förankring hänger också samman med att här har generationer av ortens invånare själva gått i skolan. I byskolan skapas kompisgäng över åldersgränser eftersom hela skolan har rast samtidigt. I den nya stora skolan uppstår en ålderssegregering då rasterna är uppdelade efter årskurser. I början hälsar barnen på sina forna skolkamrater i skolbussen men efter en tid upphör hejandet. Undantaget är om barnen är släkt eller om föräldrarna känner varandra.
– Fritiden förändras genom att barnen å ena sidan får kännedom om nya aktiviteter, å andra sidan mindre tid över eftersom resorna tar tid. En konsekvens av detta är att utbudet av aktiviteter i hemorten minskar, vilket i sin tur påverkar en hel del föräldrar som tidigare varit ledare för olika aktiviteter. Barnens geografiska cirklar vidgas genom den nya skolan, ett större kontaktnät innebär ökad kunskap om andra platser. Färdsätt, frekvens och ressällskap har stor påverkan på barnens avståndsbedömning. Många berättar att vägen till den nya skolorten kändes lång före skolbytet, då besöktes orten vid enstaka tillfällen med föräldrarna. Idag upplever de sträckan som kort med hänvisning till att de åker varje dag och har kul i bussen tillsammans med kompisar. Andra pekade på att bussresan känns lång eftersom bussen stannar på många ställen.
Vad överraskade dig?
– Att barnen är så fullständigt exkluderade i den politiska beslutsprocess som föregår en skolnedläggning. Barnen informeras inte och ges inte ett enda tillfälle att få ställa frågor kring nedläggningen av deras skola. Politikerna svarar inte ens på brev barnen skriver.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt politiker och tjänstemän inom kommuner och regioner. Jag hoppas min studie kan bidra till att vidga kunskaperna kring konsekvenser av politiska beslut.