Matematiken misslyckas trots särställning

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Genom min egen skolgång och som doktorand i matte väcktes intresset för matematikens roll i skolan. Jag är själv ingenjör men ställer mig frågan hur det möjligt att undervisningen ser ut som den gör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vad det är för slags matematik vi har i skolan som misslyckas med att väcka elevernas intresse. Men också om matematikens särställning och varför alla tycker att just matematik är så viktigt. Avhandlingen är uppdelad i två delar, en teoretisk undersökning samt en historisk genomgång av matematiken i den svenska skolan. Min utgångspunkt är en personlig upplevelse av att den matematik som lärs ut i skolan inte har särskilt mycket att göra med matematiken som används ute i verkligheten, bland exempelvis ingenjörer och andra som arbetar med matematik. Jag har läst läroplaner och andra utredningstexter och där funnit citat som Företrädare för utbildning, näringsliv och samhälle ger kraftfullt och enstämmigt uttryck för att matematikkunnande är viktigt och att goda, meningsfulla kunskaper är en förutsättning för självförtroende, demokrati, tillväxt och livslångt lärande (ur rapporten Hög tid för Matematik publicerad 2001 av det av regeringen inrättade resurscentrat Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM)). Det här är minst sagt överdrivet och har inte särskilt mycket med matematik att göra. Jag har även undersökt olika gruppers syn och påståenden om matematik och gjort en åsiktskarta. Den historiska delen är jätteviktig för här hittar man förankringen till många av de idéer som än i dag omgärdar matematiken.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Vad jag kom fram till kan möjligen vara svårsmält för en del, för ett stort problem med skolmatematiken är den övertro som samhället har till ämnet. Det finns en tankefigur kring matematiken som en fantastisk kraft, nästan av religiös karaktär. Tankefiguren uppstod redan på mitten av 1800-talet och används fortfarande för att motivera matematikens status ibland skolämnena. Syftet med min studie är inte att säga att matematik är dåligt, men jag vill peka på att den matematik man lär ut i skolan har överdrivna mål utan verklighetsförankring. Min historiska genomgång visar att man på 1500-talet hade ett mer avslappnat förhållande till matematiken. Man talade om räknekonst och böckerna i ämnet handlade kort och gott om hur man gör när man räknar. I slutet av 1700-talet förändrades synen. Från och med nu skulle undervisningen inte bara leda till att eleverna lärde sig räkna utan även till saker med mer långsökt relation till matematiken, som att lära känna Gud och få tillgång till eviga sanningar. I dag talar man om självförtroende och om att bygga upp ett demokratiskt samhälle. Föreställningen att matematik kan bidra till att realisera allmänna högre värden är djupt rotade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, hela tiden! Skolans misslyckande att förmedla matematiken är på intet sätt nytt, problemet har ältats i skolan ända sedan 1800-talet men alla förbättringsförsök av undervisningen har visat sig vara fruktlösa. Frågan är vad som krävs för att åstadkomma en verklig förändring som ger resultat. I slutet på 1800-talet diskuterades det mycket om hur man skulle få matematiken att ta mer tid. Bakgrunden var helt enkelt att lärarna hade svårt att hålla ordning på en hel klass. Tysta övningar var lösningen och här lade man ned en massa jobb på att konstruera övningar som sysselsatte barnen under tysthet. I detta skede fullkomligt exploderade matematikböckerna av tråkiga övningar. Moderna matematikböcker ser likadana ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som bestämmer vad barnen ska lära sig i skolan. Politiker, men även alla de människor som känner sig kränkta av matematikundervisningen i sin egen skolgång.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Svårt att säga, det beror helt på hur studien tas emot. Men på sikt kanske andra ämnen knappar in på matematikens ledande position i skolan.