Naturvetenskapligt språk svårtillgängligt för elever

Språket i naturvetenskapliga läromedel skiljer sig från elevernas vardagliga språk och språk som används i andra ämnen. Möter man inte de naturvetenskapliga begreppen på annat håll än i skolan riskerar ämnesinnehållet att kännas irrelevant i vardagslivet, visar Judy Ribecks forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av språk och naturvetenskap. Jag utbildade mig till datalingvist och funderade på hur jag skulle kunna kombinera mina två intressen. Jag blev intresserad av att undersöka språket i naturvetenskapliga ämnen. För att göra det behövde jag stora mängder av material – eftersom läroböcker innehåller mycket nedskrivet språk så blev det just läroböcker som jag valde att fokusera på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språket i läroböcker i naturvetenskap på högstadiet och gymnasiet. Jag har analyserat 63 olika läromedel, inte endast i naturvetenskap utan även från andra ämnesfält som samhällskunskap och matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språket i de naturvetenskapliga läromedlen är väldigt specifika för just läromedel. Det innebär att de ord som förekommer inte går att hitta i andra typer av texter som exempelvis romantexter, tidningstexter, bloggar eller sociala medier. Att tillägna sig språket i skolan blir viktigare i naturvetenskap eftersom man inte kommer i kontakt med språket på något annat sätt. Det gör att de naturvetenskapliga ämnena är speciella. Det är inte svårare rent strukturmässigt eller grammatiskt, det som är speciellt i naturvetenskap är att orden endast förekommer i ämnet.

– I exempelvis samhällskunskap är språket mer komplext. Man resonerar och bygger upp en annan form av reflekterande och kritiskt diskurs. Det är det lexikala som är specifikt i naturvetenskapen, orden bär upp innehållet snarare än det grammatiska. Eftersom ämnesspråk och ämnesinnehåll är svårt att separera kan ett mer främmande språkbruk medföra att ämnet i sig känns mer främmande och svårt att ta till sig. Möter man dessutom inte de naturvetenskapliga begreppen på annat håll än i skolan riskerar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet att kännas irrelevant för livet utanför skolan, eller vardagslivet.

– Jag kunde även se att de ord som är typiska i naturvetenskap på högstadiet inte är typiska på gymnasiet. Vilket betyder att orden är främmande i naturvetenskap och de utökas också med många nya ord att lära sig mellan högstadiet och gymnasiet.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite överraskad av att det är det lexikala som är specifikt i det naturvetenskapliga ämnesspråket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både forskare och människor som arbetar med undervisning, både språkutvecklande undervisning och ämnesundervisning. Jag tror inte att mina resultat kan användas i undervisningen direkt men de kan vara ett gott underlag när man utformar nya läroplaner och arbetar med att formulera språkliga mål i undervisningen.

Åsa Lasson