Gruppen viktigt även för distanselever

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag började undervisa som lärare för distansstudenter 1995 och hade då ingen större kunskap vad det innebar med distansstudier. Det har under åren skrivits mycket och för det mesta positivt – om distansstudier men nästan alltid ur ett lärarperspektiv. Frågor som sällan ställs är hur studenterna själva upplever det, är det så bra som vi lärare tror? Det här ville jag ta reda på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vuxnas lärande på nätet. Jag har tittat på förutsättningarna för att lära på distans och lära tillsammans på distans utifrån studentens perspektiv. De flesta studier i ämnet utgår från lärarens perspektiv men här handlar det om distansstudenternas egna utsagor, om hur de har det och vad de gör under sin studietid.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En är att det är omständigheterna, vanligtvis arbete och familj, som styr tiden för studier. Distansstudier präglas sålunda av ständiga avbrott. En annan slutsats är att vuxna väljer distansstudier för flexibilitetens skull. Men de vill inte ha flexibilitet in absurdum, många studenter vill gärna ha deadlines, struktur och styrning från läraren. Samlingar i form av gemensamma föreläsningar upplevs också positivt och tidseffektivt. Däremot upplever eleverna obligatorisk samverkan via nätet tidsödande eftersom eleverna då blir beroende av varandras tidscheman. Här vill de ha ett mer flexibelt upplägg. Studenterna vill alltså samverka om det som de själva upplever sig ha behov av. Ett annat resultat av studien är att gruppen är oerhört viktig och då främst av sociala skäl. Men även för studierna, där framför allt ovana studenter genom gruppen får hjälp att knäcka studiekoden, förstå kursuppgifterna hur man skall uttrycka sig i skrift på högskolenivå. Fokus på samverkan bland studenterna ligger därmed mer på ”studerandet” som en social process än på ”lärandet” av kursinnehållet som social aktivitet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det ska i så fall vara att även distansstuderande vill ha styrning i så pass hög grad som det framkom här. Samtidigt anger många just flexibiliteten som ett av huvudskälen till att de studerar på distans. Man tänker kanske heller inte att den sociala gemenskapen skulle vara så betydelsefull för distansstuderande. Men det är den, den sociala faktorn lyfts fram som en mycket viktig faktor för inspiration och studielust. På det hela taget är distansstuderande väldigt nöjda och följsamma. I jämfört med campusstudenter visar distansstuderande också sällan missnöje.

Vem har nytta av dina resultat?

– Sist och slutligen är det studenterna, med förutsättning att lärarna tar till sig resultaten. Lärarna skulle exempelvis kunna ta mer hänsyn till distansstudenternas behov i form av styrning och stöd. Distansstudenter skulle exempelvis kunna få mer information i förväg om vad distansstudier innebär. Dessutom skulle distanslärare kunna lägga ned mer tid på att skapa goda förutsättningar till att distansstudenterna skall känna sig trygga med varandra som studiegrupp.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis ökar de lärarnas kunskaper om vikten att ta hänsyn till distansstudenters olika behov av struktur och flexibilitet, skapa uppgifter där studenter upplever att samverkan ger mer för lärandet istället för att fungera som en ”tidstjuv” samt vikten av att underlätta gruppbildning. Men det kräver också att distanslärare får tid till detta. Att undervisa på distans tar minst lika mycket tid i anspråk som på campus.