Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan
Född 1974
i Karlskoga
Disputerade 2015-11-06
vid Göteborgs universitet
Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring
Krav på snabba förändringar från förvaltningen skapar press hos rektorer och gör att de fokuserar på det som är lätt att mäta, visar Jaana Nehez avhandling. Resultatet blir att skolans planerade utvecklingsarbete hamnar i kläm.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag arbetade på en skolförvaltning med uppdrag att bland annat stötta rektorer i deras utvecklingsarbete. Det föll sig naturligt att belysa deras dilemman.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om rektorers möjlighet att arbeta med planerad förändring. Jag belyser vad rektorer gör utifrån de sammanhang som de verkar i. Jag försöker ge en mer komplex bild än vad som annars är vanligt. Det finns många olika förutsättningar som påverkar vad som blir möjligt att göra.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att rektorer verkar i en komplex vardag. De rektorer jag har följt arbetade med helt andra frågor än det utvecklingsarbete som de hade planerat för. Andra praktiker blev mer meningsfulla att engagera sig i, som att ge sken av att lyckas med sitt utvecklingsarbete, att undvika konflikter med lärare och att arbeta med driftsfrågor. Sammanhanget formar praktikerna. Vaga begrepp för vad som ska åstadkommas och otrygga relationer mellan rektorer var några av förutsättningarna för just den här rektorsgruppen.
– Resultaten visar att förvaltningens krav på snabba förändringar skapar press på rektorer att snabbt kunna visa på någon form av resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Annan utveckling är svår att visa och tar lång tid. Det talas ofta om att man inte har tid att arbeta med skolutveckling men i det här fallet var det inte tiden som var den bärande faktorn. Förväntningar från förvaltningen skapar konkurrens mellan rektorer vilket gör att de inte lyfter fram sina dilemman. De ger i stället sken av att allt är bra. När vi tittar på framgångsrika skolor måste vi också titta på hur förutsättningarna har sett ut.
Vad överraskade dig?
– Att rektorer fortsätter med utvecklingsarbete i skolan trots att det inte finns någon förståelse för att det tar tid. Man måste arbeta med förståelsen innan. Den grupp rektorer som jag följde försökte skapa organisatoriska förutsättningar för något som de inte förstod vad det var – det förvånade mig.
Vem har nytta av dina resultat?
– Rektorer, för att inse att deras praktik är komplex och hur de kan göra för att komma vidare. Men även förvaltningar och skolpolitiker som behöver fundera på hur de kan göra för att skapa bättre förutsättningar för rektorer.