Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret

Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret

De nationella proven för elever i klass tre återinfördes 2010 (Skolverket, 2012). En bakomliggande drivkraft till detta är att det visat sig att allt fler elever inte når målen i matematik, samtidigt som allt färre når de högsta prestationerna både i internationella kunskapsmätningar och i betygsstatistik från svensk skola. Tidigare och utökade nationella prov skulle innebära att man tidigare fick syn på elever i behov av stöd (Utbildningsdepartementet, 2012). Proven har i denna avhandling studerats utifrån ett utbildningsvetenskapligt sammanhang där New Public Management med konsument och marknadsvärden gjort inträde på skolans arena (Antikainen, 2006; Telhaug, Mediås & Aasen, 2006). Implementeringen av de nationella proven i matematik i det tredje skolåret studerades i ett storskaligt,
longitudinellt och kvalitativt forskningsprojekt1, som också är avhandlingens ursprung. Projektet var finansierat av Vetenskapsrådet, ansatsen var etnografisk och diskursanalytisk och forskningsintresset rörde hur provet påverkar eleven, med ett särskilt fokus på eleven i behov av stöd. Under de första årens fältarbete visade det sig att eleverna i behov av stöd och de diskursiva förutsättningarna för stödet behövde studeras ytterligare. Detta gav upphov till avhandlingens syfte och forskningsfrågor. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om förutsättningarna för hur det nationella provet i matematik i det tredje skolåret blir till och då med ett särskilt fokus på eleven i behov av stöd. För att åstadkomma detta besvarades forskningsfrågor om vilka diskurser som aktiverades i samband med provsituationen, vilka positioner som tillgängliggjordes för lärare och elever samt vem eleven i behov av stöd kan vara i samband med proven. Avhandlingen består av två delar. Den första delen är skriven på svenska och förklarar och kontextualiserar problemområdet samt presenterar och diskuterar forskningens ansats, syfte, metod, resultat och genomförande. Den andra delen består av fem artiklar som är skrivna på engelska. Sammanlagt studerades 22 klassrum i två medelstora svenska kommuner före, under och efter de nationella proven. I dessa klasser gick totalt 422 elever. Urvalet av skolor gjordes för att kunna ge en bredd och djup i empirin och utgjordes av en variation av socioekonomiska områden, storlek på och placeringar av skolor. Därmed representerades olika skolkulturer och klassrumsdiskurser. Detta möjliggjorde för analyser och diskussioner av frågor som rörde social rättvisa, differentiering och likvärdighet i samband med proven. Omständigheterna och förutsättningarna för eleven i behov av stöd som gör prov studerades genom en diskursiv och etnografisk ansats. Empirin bestod av provinstruktionerna som lärarna har till stöd för provens genomförande, videoassisterade observationer av provsituationer fältanteckningar och intervjuer med elever, lärare, speciallärare och rektorer under åren 2010-2012. Totalt videofilmades 69 provsituationer och 237 elever, 21 pedagoger och 4 rektorer intervjuades. I tillägg till detta genomfördes analyser av hur eleven i behov av stöd studerats och begreppsliggjorts i forskning inom det specialpedagogiska och matematikdidaktiska fälten. Analysmetoderna var diskursanalytiska och innebar en kvalitativ tolkningsprocess där samstämmighet och motsägelser analyserades systematiskt. Resultaten visade på att traditionell och förhärskande provdiskurs. Med detta avses att det som skedde i de olika klassrummen, vad gäller rutiner, normer, och regler såg liknande ut i de olika skolorna och klassrummen. Dessutom aktiverades en omsorgsdiskurs och en tävlingsdiskurs i samband med provet. Diskurserna stärker ibland varandra och motverkar varandra vid andra tillfällen. I situationer då en elev behöver eller ges stöd aktiveras dessutom en stöddiskurs. Stöddiskursen färgas av motsägelser rörande frågor om elevens likvärdighet. Detta hänförs till provets dubbla syfte att bådutvärdera undervisningen men samtidigt elevens kunskaper. Läraren har inom ramen för test-diskursen ett uppdrag att skydda provets likvärdighet och validitet vilket tycks kunna innebära pedagogiska dilemman i vissa situationer. Stödet påverkas därmed av att läraren har dubbla positioner, både som testgivare och testtagare. Inom dessa positioner agerar lärarna utifrån olika diskurser: exempelvis som omsorgsgivare inom ramen för omsorgsdiskursen och som kontrollant och testgivare inom ramen för testdiskursen. Dessa positioner eller roller behövs i lärarens arbete med att
stödja elever, men kan alltså också komma i konflikt med varandra. Elever orienterar sig mot att vinna eller förlora och mot att ha rätt eller fel svar. En del av eleverna tror också att något kan sättas på spel till följd av proven. Detta gäller i högre utsträckning elever i behov av stöd och elever med annat modersmål än svenska, där det är så mycket som varannan av eleverna som också uttrycker negativ press i samband med proven. Kunskap om misslyckande och framgång i provsituationen och ämnet matematik produceras på detta sätt hos elever och lärare, samtidigt som kunskaper om framtida möjligheter att lära och nå gramgång produceras. Vem som är en elev i behov av stöd uttrycktes inte likadant i provets instruktioner, av lärare och av elever. Instruktionerna nämner elever med språksvårigheter och elever med funktionsnedsättningar, lärarna pratar i tillägg till detta om elever som inte provets konstruktion passar eller som de själva eller skolan inte har resurser att stödja. Elevernas berättelse om att vara i
behov hörde sällan samman med lärandesvårigheter eller funktionsnedsättningar, istället var det en existentiell och personlig berättelse. Behoven som eleverna ger uttryck för hör inte med nödvändighet samman med provpoäng. För att identifiera elevpositioner av att vara i behov av stöd, analyserades 102 elevers uttalanden. Från deras berättelse konstruerades tre behovspositioner som aktiveras för elever i samband med provet. Dessa positioner hör samma och en elev kan alltså uttala sig om flera av dessa samtidigt: 1. Positionen av rädsla: En rädsla för att inte kunna matematik, inte kunna komma åt sina kunskaper i provsituationen, förlora sin sociala tillhörighet, förlora sin möjlighet att nå framgång i skolan och som vuxen och att förlora möjligheten att gå klass fyra. 2. Positionen av ledsenhet: att skämmas, känna sig ledsen eller orolig. 3. Positionen av okunskap: om sina förmågor, matematiken eller provets utseende. Några slutsatser är att provammanhanget aktiverar ett fokus på prestation som gör att verksamhetens fokus på att kontroll ökar och rör sig bort från fokus på lärande. Provet aktiverar vidare frågor som rör likvärdighet, skolans ansvarsskyldighet och provets, skolans, lärarnas och elevernas legitimitet. Även om nationella prov i Sverige inte innebär high-stakes i den meningen att skolor blir bötfällda eller lärare förlorar sina tjänster om eleverna inte når målen, så har det också visat sig att dessa nationella prov innebär high-stakes på ett mjukare sätt. Detta gäller framförallt att elever tror att de kan behöva gå om en klass, förlorar sin sociala tillhörighet eller goda möjligheter i framtiden. Avhandlingen rör förutsättningarna för elevers delaktighet och likvärdighet i samband med provet och visar att proven också är en arena för likvärdighetsfrågor. Rekommendationer är att skolan, tjänstemän och beslutsfattare i samband med provet tar ställning till hur de vill att provet ska påverka verksamheten och vilka effekter det ska få, att man är observant på vem eleven i behov av stöd kan vara, hur likvärdighet produceras, resurser fördelas och utifrån detta vilka roller läraren kan och bör ta i provsituationen. Detta
i syfte att bidra till att provgivandet och provanvändandet skapar goda förutsättningar för att lära och visa kunskaper hos alla elever och därmed bidrar till snarare än utmanar en skola för alla. Proven inte bara disciplinerar eleven utan också läraren, klassrummet och skolan. En rekommendation är att skolor och huvudmän tar ställning till hur man tänker sig att provens resultat ska användas och påverka verksamheten, eleverna och lärarna. Det är också angeläget att väcka en diskussion om vad kvalitet och likvärdighet i provsituationen och ämnet matematik innebär.

Is school for everyone? The national test in mathematics at Grade three in Sweden.