Konsumtion påverkar barns relationer

Erika Lundby har låtit barn ge sin bild av konsumtion i förhållande till sociala relationer med jämnåriga. Hon fann att barn ser kläder och nya saker som ett sätt att skapa och behålla vänskapsrelationer, men samtidigt tycker att det är fel att ”köpa” vänner.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid haft ett intresse för frågor som rör barn och barndom. När jag läste sociologi började jag också intressera mig för relativ fattigdom i Sverige. Rädda Barnens årliga rapporter om barnfattigdom väckte en del funderingar hos mig. Jag började kika på tidigare forskning och blev intresserad av de normer kring ekonomi och konsumtion som barn möter i sitt vardagsliv. Det visade sig att det fanns en del forskning där man pratat med barn kring hur det är att leva i långvarig knapp ekonomi, men få studier som undersökte konsumtionspress.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur barn mellan 9 och 12 år själva värderar och förhåller sig till konsumtion i sina sociala relationer med jämnåriga i skolan. Det vill säga hur de reflekterar kring exempelvis betydelsen av kläder, ny teknik, leksaker med mera för att skapa och upprätthålla vänskap. Sammanlagt deltog 101 barn från fyra olika skolor i studien. Barnen deltog i fokusgruppsintervjuer och ritade teckningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De flesta barn i studien uppfattade konsumtion som en väsentlig del i det sociala livet i skolan. Samtidigt gav några barn uttryck för moraliska värderingar där de betonade att det är ”fel att köpa vänner”. Det fanns ett paradoxalt förhållande till konsumtion. Å ena sidan upplevdes tillgång till vissa saker, såsom kläder och ny teknik, som ett användbart och ibland nödvändigt verktyg för att upprätthålla vänskapsrelationer. Genom att ha ”rätt” saker trodde flera barn att man kunde uppnå inkludering i en grupp och få positiv uppmärksamhet från kamrater. Å andra sidan upplevdes det ofta som ”fel” och ytligt att försöka ”köpa” sina vänner. En del barn betonade till exempel vikten av att vara sig själv och inte försöka ge en ytlig bild genom olika klädstilar eller liknande.

– Resultatet leder fram till frågor kring hur vi ska förhålla oss till relativ fattigdom i ett samhälle där konsumtion ofta utgör en nödvändighet för att bli inkluderad. I analysen betonas också vikten av att förstå barn både som kompetenta och beroende, för att skapa en mer nyanserad bild av barn som konsumenter. Dessutom utvecklas ett nytt begrepp, relationell konsumtion, baserat på barnens uppfattningar om konsumtion. Begreppet avser i huvudsak konsumtion som används för att skapa, stärka och upprätthålla sociala relationer. Då barnens egna perspektiv är centrala i avhandlingen är också ytterligare ett syfte att bidra till den pågående debatten kring hur barn bör förstås i sina roller som konsumenter.

Vad överraskade dig?

– Barnens moraliska ställningstaganden. Man kan fundera på hur det är att växa upp i en social kontext där konsumtion värdesätts högt och ger status, samtidigt som man har en känsla av att det är ”fel”. Jag blev också till viss del överraskad av hur barnen resonerade kring pengar. Flera barn betraktade presenter som en symbol för snällhet. Det vill säga att om man ger en present till en kompis, så tycker denna att man är snäll. Och snällhet värderas mycket högt av barn när det kommer till sociala relationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten får viktiga implikationer när vi funderar över hur vi ska hantera ämnen kring konsumtion och ekonomi i skolan. Idag fokuserar ofta konsumentundervisningen på konkreta aspekter såsom ränta och konsumentskydd. Avhandlingens resultat visar också på vikten av att vi pratar med barn och unga kring de sociala dimensionerna av konsumtion. Om vi vill få kompetenta konsumenter så är det nödvändigt att också belysa de sociala faktorer som skapar konsumtionspress.

– Resultaten kan också vara intressanta för föräldrar som funderar över hur man kan bemöta barn i de här frågorna. Resultatet visar på skillnader mellan olika åldersgrupper, samt kön, i hur barnen förhåller sig till konsumtion. Framförallt så visar avhandlingen att barn tidigt är medvetna om konsumtionens betydelse och att det är möjligt att prata med barn i unga åldrar om de här viktiga frågorna. Slutligen så är resultatet också av vikt för såväl forskare som politiker och personal inom socialt arbete.

Annelie Drewsen