Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

Artikel nr 12 2015: Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssätt

En medveten samsyn bland personalen ökar förutsättningarna för en inkluderande lärmiljö. Det konstaterar Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi två har under flera år drivit ett värdegrundsarbete bland skolpersonalen. När skolan blev en del av Ifous-projektet ”Inkluderande lärmiljöer” ville vi undersöka om vårt värdegrundsarbete haft någon betydelse för hur skolan lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vad handlar artikeln om?

– Vår grundtes är att inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt. För att undersöka vad vårt värdegrundsarbete har betytt för arbetet med inkluderande lärmiljöer har vi intervjuat sex lärare som har erfarenhet av tiden både innan och efter vi började arbeta med värdegrunder. Därutöver har vi genom enkäter frågat elever i klass 7-9 om de tycker att lärarna ser och tar hänsyn till elevers olika behov.

Vilka resultat har ni sett?

– De är långt från entydiga. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet haft genomslag och att det stärkt gemenskapen i personalgruppen. Lärarna tänker mer på sitt eget agerande och hur de bättre kan möta varje enskild elevs behov. Men också hur de kan hantera svåra situationer genom att hela tiden ställa sig frågor vad de själva har för roll i det som sker. Elevernas svar var däremot mer skiftande. Mest positiva är eleverna i årskurs 7, där många vittnar om att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov genom att exempelvis låta en del elever få göra muntliga istället för skriftliga prov eller få anteckningar på tavlan utskrivna på papper.

– I de högre stadierna var eleverna mer ljumma till lärarnas förmåga att se varje elevs behov. Vi tolkar det som att arbetslagen kommit olika långt i praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer. Glädjande är att vi överlag ser att eleverna fått en mer öppen och tolerant syn på sina egna och andras olika svårigheter – som exempelvis dyslexi. Tidigare var detta ofta något som många elever skämdes för. Idag ber elever med dyslexi med självklarhet om sina ”dyssepapper”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har blivit mer medvetna om vikten av att ha beredskap för olika situationer. Ett konkret exempel är att göra flera versioner av en uppgift, just för att underlätta för elever med svårigheter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har diskuterat med skolledningen om vikten att föra värdegrundsarbetet vidare. Vi tror att det är en förutsättning för att lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Susanne Sawander

Ann Gustavsson är utbildad SO-lärare och har idag en tjänst som förstelärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
E-post: ann.v.gustavsson@stockholm.se

Elisabeth Nordin är utbildad svensk- och SO-lärare och har idag en tjänst på Johan Skytteskolan i Älvsjö
E-post: elisabeth.nordin@stockholm.se