Yrkeslärare i förändring
Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .
Född 1958
i Norrköping
Disputerade
2012-02-03
vid Göteborgs universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– När lärlingsutbildningen startade på ett antal modellskolor 2007 förstod jag att detta skulle komma att innebära en stor förändring för de vård- och yrkeslärare som skulle arbeta med denna till stor del arbetsplatsförlagda utbildningsform. Frågan var hur deras arbete och arbetsvillkor skulle komma att förändras när ansvaret för elevernas lärande till stor del överlämnas till handledare på arbetsplatser.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om vad som formar lärlingslärarens uppdrag om hur lärlingsläraren arbetar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Lärlingslärarens uppdrag leder till att en delvis ny yrkesroll konstrueras. Den formas av ett gränsöverskridande arbete som ofta präglas av de omständigheter som styr verksamheter utanför skolan. Specifika arbetsvillkor gäller för lärlingslärarna som har sitt arbete till stor del förlagt utanför skolan. För en majoritet innebär uppdraget som lärlingslärare att vara på resande fot, ständigt tillgänglig på mobilen. I stort sett samtliga lärare arbetar helt på egen hand och ibland upplevs ensamarbetet svårt. Läraren måste ha breda ämnes- och yrkeskunskaper och vara insatt i olika verksamheter för att kunna bedöma kvaliteten på en APL-plats och ha förståelse för handledarens roll och arbetssituation. Med nya uppgifter, nya villkor och nya arbetsstrategier verkar lärlingsläraren i ett nytt sammanhang. Kanske är det så att yrkeslärare, som arbetar inom lärlingsutbildningen, står inför ett paradigmskifte, där undervisning får en undanskymd plats. Lärlingslärarens arbete blir riktat mer mot enskilda elever än mot grupper.
Vad överraskade dig?
– Lärlingsläraren arbetar i många fall med elever i stort behov av ett socialt stöd. Den energi och det engagemang som dessa lärare la ner på enskilda elever hade en större omfattning än vad jag föreställt mig.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare och skolledare inom den gymnasiala lärlings- och yrkesutbildningen. Beslutsfattare och lärarutbildare.