Fokus på det som skulle kunna vara
År 1985
i Lund
Disputerade 2015-03-20
vid Lunds universitet
Tillblivelsens pedagogik: Om att utmana det förgivettagna. En postkvalitativ studie av det ännu-icke-seddas pedagogiska möjligheter
När identiteter, positioner och åsikter utmanades i gruppsamtal om framtiden bland gymnasieungdomar ledde det till nya perspektiv, kunskaper och förståelser. Det visar Lotta Johansson i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av drömmars och visioners betydelse och roll i skolan, och hur man skulle kunna inkludera dessa pedagogiskt på ett annat sätt än tidigare. Det är mycket fokus på det som har varit och mindre på vad som skulle kunna bli.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är framförallt en teoretisk-filosofisk avhandling, men den innehåller även bland annat gruppsamtal med gymnasieungdomar som befinner sig på randen till framtiden. Avhandlingen synliggör varför det är viktigt att tillvarata de möjligt omvälvande aspekter som finns i utbildning genom att inkludera det som jag kallar det ännu-icke-sedda, eller framtiden.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag har experimenterat med hur man kan tillämpa Deleuzes och Guattaris filosofi i pedagogiska sammanhang. Avhandlingen visar hur det ännu-icke-sedda hjälper till och skapar möjlighet att frångå fokus på det som har varit, det befintliga och existerande kunskaper. Pedagogiska situationer utgår ofta från erfarenheter som man redan har och befintliga åsikter. Problemet är att fokus på det befintliga leder till att olika positioner, bland annat kopplat till definitionen av sig själv som elev, upprätthålls, vilket kan vara hindrande i en lärandesituation.
– Samtal om det ännu-icke-sedda kräver att man frångår det man redan känner till. Det skapar förutsättningar för att utmana förgivettaganden i förhållande till sig själv och andra. Det skapar också utrymme för att förändras och för förändring genom att synligöra att det som är inte måste vara så. Man får också syn på att det finns en mångfald av alternativ och att den tillvaron vi har just nu är något som vi hela tiden skapar. Genom att visa på det handlingsutrymmet finns möjlighet att bara fortsätta på det som är, men det kan också synliggöra ett behov av att förändra det.
– Skolan måste naturligtvis innehålla vissa aspekter som vidmakthåller det befintliga och elever måste lära sig att exempelvis räkna och skriva för att fungera i samhället. Men min avhandling visar att det i pedagogiken och skolan också finns utrymme för ny kunskap som utmanar och möjliggör förändring.
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad över hur svårt och roligt det är att prata om det som man inte vet så mycket om, som framtiden, eftersom man inte kan gömma sig bakom identiteter, positioner och åsikter. Det som överraskade mig var också vad som skedde när dessa positioner i samtalen utmanades och hur det ledde till nya perspektiv, kunskaper och förståelser, både av omgivningen och av sig själv.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag uppmuntrar lärare som är intresserade av filosofiska tillnärmelser oavsett vilket ämne eller ålder de undervisar i, som vill experimentera och testa nya saker, att läsa och inspireras av det som jag skrivit.