Hoppa till sidinnehåll

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Publicerad:2011-09-20
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Johanna Still

Handledare

Professor Marita Lindahl

Opponent

Professor Bengt Olsson

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2011-09-23

Titel (se)

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Institution

Enheten för barnpedagogik

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

En musikaliskt stimulerande miljö betyder mycket för vilka möjligheter till utveckling och lärande som erbjuds daghemsbarn. Kvaliteten på musikaliska aktiviteter har dessutom stor betydelse för den musikaliska utvecklingen hos det växande barnet. Små barn strävar alltid efter att skapa mening och förståelse och påverkar och påverkas av de sammanhang de ingår i. Syftet med studien är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer av de planerade musikaktiviteterna. Barnen som studeras är i åldern 11 månader till 3 år och 11 månader och i medeltal finns 13 barn per avdelning. I studien deltar totalt drygt 90 barn och nio pedagoger. Metodologiska ansatser är såväl hermeneutik som videografi och de tillämpas då analysen så kräver. Ansatserna lämpar sig väl då det gäller att förstå de planerade musikaktiviteterna, där människors kommunikation och handlingar studeras. Resultatet i studien visar att pedagogerna förmedlar ett kulturarv till barnen i form av gamla traditionella sånger, men de förmedlar också nyare barnvisor. De fokuserar aktivt på barnvisornas textinnehåll i samspelet med barnen, men tar inte upp texternas innebörd. Pedagogerna använder sig däremot av musikstunderna för att barnen bl.a. ska utveckla språkförståelse och social förmåga, men inte för att de ska utveckla sitt musikaliska kunnande. Pedagogerna kunde, i mycket högre utsträckning än vad de nu gör, rikta barnens uppmärksamhet mot musikens grundelement och föra metakognitiva dialoger med barnen. De använder en stor repertoar av barnvisor som emellertid är för krävande för barnrösterna att klara av. Pedagogerna planerar inte heller i någon större utsträckning aktiviteter för de små barnen som kunde hjälpa barnen att utveckla sin vokala tonsäkerhet. Då det gäller instrumentanvändning fokuserar pedagogerna i samspel med barnen både på instrumenthantering och på instrumentkännedom. Angående instrumentanvändningen redovisas barnens musikaliska uttryck i en miljö som innehåller olika melodi- och rytminstrument. Det framgår tydligt att barnen aktivt intresserar sig för den tillrättalagda instrumentmiljön, eftersom de under långa stunder självständigt spelar på och experimenterar med instrumenten.

Abstract in English

A musically stimulating nvironment is of great significance when considering the opportunities for development and learning that are offered to children in day nurseries. Moreover, the quality of musical activities also has great significance for the musical development of growing children. Young children are always striving to create meaning and understanding; they influence and are influenced by the context in which they are situated. The purpose of this study is to investigate the planned music activities in the musical learning environment of seven toddler s groups in day nurseries, based on four different aspects: the texts of children s songs, the melodies of children s songs, the basic elements of music and the use of instrumentation. The data has been gathered by video observation of the planned music activities. The age of the children studied ranged from 11 months to 3 years and 11 months, and on average there were 13 children in each group. The study involved a total of just over 90 children and nine educators. The methodological approaches are hermeneutic as well as videographic, and they are applied to the analysis as required. The approaches are well suited to an understanding of the planned music activities where the individual s communications and actions are studied. The results of the study show that educators impart a cultural heritage to the children in the form of old traditional songs, but they also act as intermediaries for newer children’s songs. They focus on actively on the text content of the children s songs in their interaction with the children, but do not address the meaning of the text. Furthermore, while the educators use music sessions for the children to develop, among other things, an understanding of language and social skills, they do not use the sessions to develop the children s musical skills. The educators could, to a much greater extent than they now do, direct the children’s attention to the basic elements of music, and conduct meta-cognitive dialogues with the children. They use a large repertoire of children’s songs, which are, however, often too demanding for the children s voices to cope with. In addition, the educators do not plan, in any significant way, activities for the toddlers in order to help them develop the accuracy of their vocal tones. With regard to the use of instruments, the educators focus, in their interaction with the children, is placed on both the usage of the instruments and knowledge about the instruments. Regarding the use of instruments the study shows that the children s musical expression takes place in an environment that includes both melody and rhythm instruments. It is clear that children are actively interested in the constructed instrument environment, because for long periods of time they independently play and experiment with instruments.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev