Lärares språk är inte bara ord

Lärare är skickliga på att använda sitt kroppsspråk i klassrummet. Att använda modersmålet i språkundervisningen ökar förståelsen för båda språken. Det är ett par av flera resultat i Oliver St. Johns avhandling om kommunikationens olika dimensioner i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare och lärarutbildare och har i den senare rollen observerat många lärare och elever i klassrummet. Det har väckt frågor om vilka didaktiska val lärare gör i olika situationer och hur elevens deltagande påverkar vad de lär sig. Jag ville veta mer om detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ställer flera frågor i avhandlingen. En är vilken betydelse flerspråkig kommunikation har i språkundervisningen. Den andra frågeställningen handlar om betydelsen av ett dialogiskt förhållningssätt för att förstå klassrumsinteraktion och fånga upp kommunikationsmöjligheter. Den tredje frågan handlar om hur lärare i undervisningen använder sig av språk, gester, blickar och kroppsspråk i samspel med elever för pedagogiskt meningsskapande.

– Avhandlingen baseras på en fältstudie där jag följt en klass i årskurs åtta och videofilmat flera av deras lektioner under ett års tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag använder mig av begreppet interillumination för att förklara vikten av att använda två eller fler språk i språkundervisningen. Tydligt är att förståelsen även för det egna modersmålet ökar när det används i språkundervisningen, i det här fallet franska. De båda språken belyser helt enkelt varandra.

– Min studie visar också att dialogiska begrepp och insikter är viktiga både för att analysera pedagogisk interaktion i klassrummet och som alternativ pedagogisk motvikt till en monologisk och resultatstyrd undervisning. Ytterligare ett resultat är den centrala betydelse som lärarnas kroppsspråk har. Jag imponerades av lärarnas sätt att hela tiden använda gester och blickar för att å ena sidan möta enskilda elevers frågor och behov och å andra sidan driva undervisningen framåt för gruppen som helhet.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur relevant den ryska språkteoretikern Michail Bachtins tankegångar är för såväl skolan som klassrumsforskningen. Inte minst hans idéer om respons som förutsättning för förståelse och att all kommunikation formas av både avsändare och mottagare.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare som jag hoppas kan känna igen sig och språklärare som kan inspireras av att använda flera språk i undervisningen. Jag hoppas också att resultaten om den dialogiska dimensionen kan intressera skolledare att föra diskussioner om skolans undervisningspraktiker.

Susanne Sawander