Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

Från andra världskriget och framåt har de västerländska demokratiernas offentliga sektor genomgått drastiska reformförändringar. Förändringarna har inneburit privatisering, marknadsanpassning och en mer heterogen serviceproduktion. På grund av privatiseringar kan verksamhet som tidigare var förbehållet offentlig sektor i dag bedrivas i privat regi. Detta har lett till att den traditionella hierarkiska styrningsmodellen utmanas av styrning via marknadsmekanismer, vilka gjorde sitt intåg under 1980-talet. Både den hierarkiska modellen och marknadsmodellen har därefter kompletterats av styrning via nätverk som introducerades under 1990-talet. Den nya organiseringen har inneburit att styrningen idag sker i en mer komplexmiljö än tidigare.I förgrunden för den teoretiska begreppsutveckling som fångar nyss nämnda utvecklingen står governance. Utgångspunkten i governanceperspektivet är att den traditionella hierarkiska styrningen utmanas av nya former av organisering och styrning. De politiska förändringarna som den offentliga sektorn har genomgått har utmanat den hierarkiska styrningsmodellen. Uppkomsten av nya förutsättningar för att organisera samhället har lett till nya processer och metoder för styrning och medverkat till en ny och förändrad roll för den styrande. I en svensk kontext har utvecklingen karakteriserats som en rörelse från centralstyrning till interaktiv styrning mellan de olika aktörerna. Den nya typen av styrning innebär en utveckling av ett ömsesidigt samspel mellan olika aktörer. Det innebär att governanceperspektivet förespråkar en samförståndsorienterad syn på genomförandet och förverkligandet av politiska beslut. Detta är något som problematiseras i avhandlingen.Syftet med avhandlingen har varit att undersöka hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna. I förgrunden för den empiriska undersökningen står tre vänsterstyrda kommuner, Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun.Avhandling visar att styridealen påverkar graden av konflikt mellan aktörerna. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning har den lägsta graden av konflikt. Den kommun där det hierarkiska styridealet är mest framträdande hamnar mitt emellan de båda andra kommunerna på konfliktskalan. I den marknadsstyrda kommunen är konkurrens som styrmedel det dominerande. Kommunen menar att deras uppgift är att konkurrera med de fristående skolorna och styr sedan sin egen verksamhet på det sättet, både vad avser förvaltningsnivån men också på verksamhetsnivå. På så sätt ökar konflikten med de fristående skolorna då marknadsstyrning bland annat innebär ett ökat avstånd mellan aktörerna. I den nätverksstyrda kommunen är avståndet mellan aktörerna litet då det styrmedel som är mest framträdande i ett nätverksstyrt system är samverkan. I den nätverksstyrda kommunen styr kommunen i hög uträckning genom att samverka i olika frågor med de fristående skolorna. På så sätt minska konflikterna mellan aktörerna. I den hierarkiskt styrda kommunen är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den nätverksstyrda kommunen. Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen. Avhandlingen bidrar till governanceperspektivet genom att visa att förverkligandet av politiska beslut i heterogena system inte alltid sker i samförstånd utan det beror på vilket styrideal som är framträdande i styrningen.