Demokratiska samtal utvecklar såväl språk som diskussionslust hos sfi-elever

Vad kan så kallade deliberativa samtal tillföra till undervisningen i svenska som andra språk? Både bättre språkkunskaper och en lust att diskutera mer och oftare, visar Samira Hennius avhandling.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i svenska som andraspråk sedan 2001 och alltid strävat efter att prova mig fram med arbetssätt som utvecklar elevernas demokratiska värderingar. Under min forskarutbildning kom jag i kontakt med begreppet deliberativa samtal, med vilket man förväntas utveckla både ämneskunskaper och demokratiska attityder och jag bestämde mig för att använda detta i min undersökning.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om deliberativa samtal i undervisningen i svenska som andraspråk på högskolenivå. Jag har undersökt hur vuxna högskolestudenter kan lösa skrivuppgifter med hjälp av så kallade deliberativa samtal och på vilket sätt de då utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Eleverna har fått samtala i grupp om texter de gemensamt skrivit och jag har filmat, observerat och intervjuat deras arbete.

– Deliberativa samtal följer vissa kriterier för ett demokratiskt samtal, alla har rätt att säga vad de tycker, alla har rätt att bli lyssnade på och ska lyssna på de andra, alla ska kunna argumentera och ifrågasätta auktoriteter. De ska även finnas en strävan efter överenskommelse. Samtalen ska inte styras av lärare.

 Vad är de viktigaste resultaten?

– Heterogenitet, det vill säga att eleverna är olika, exempelvis har olika språk, erfarenheter och kulturella bakgrunder, var en förutsättning för deliberation, detta till skillnad från vad tidigare studier visar. Studenterna tyckte dock att just det faktum att de kom från olika länder och hade olika åsikter försvårade möjligheten att komma överens. Bristande språkkunskaper var även det ett hinder. Därför är det intressant att de, trots vissa hinder, ansåg att de hade mycket att tala om och att utvecklingen av svenska stimulerades.

– Resultatet visar att studenterna hade möjlighet att utveckla sina åsikter, motivera sina argument, att de blev bemötta med förståelse och kunde komma överens och fatta gemensamma beslut.

– De menade att de genom samtalen hade fått fler möjligheter att kommunicera på målspråket än de någonsin hade fått tidigare och de uttryckte önskan om att få samtala mer. Det går att tolka detta som att de tycks ha utvecklat ett deliberativt förhållningssätt – eller åtminstone en deliberativ beredskap.

 Vad överraskade dig?

– Att studenterna lyckades deliberera med varandra trots att de sade sig vara ovana vid att samtala med varandra utan lärarnärvaro. Att de hade stort betygsfokus störde samtalen och i viss mån samarbetet, var och en började jobba för sig själva istället för i grupp. De var väldigt upptagna av att tänka på att läraren betygsätter var och en. Det var det viktiga och då kom samtalet i andra hand.

Vem har nytta av din forskning?

– De som undervisar i svenska som andraspråk och språkundervisning över huvud taget. Att betrakta klassrummet som en demokratisk mötesplats där frågor som debatteras i samhället i stort tas upp i klassrummet, diskuteras, jämförs och ifrågasätts och utvecklas.

– För framtida forskning vore det nog också betydelsefullt att innehållet i samtalen verkligen behandlar stora frågor som direkt berör de olika människor som finns i ett andraspråksklassrum. Det skulle kunna handla om att undersöka grundförutsättningarna i utbildningen och möjligheten till integration.

Hanna Nolin