Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter. Damaris Ngorosho analyserar i sin avhandling hemmiljöns betydelse för läs- och skrivutvecklingen hos swahilitalande grundskolbarn i Tanzania. Analyserna av barnens läs- och skrivutveckling innefattar fonologisk medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. En del studier tyder på att det finns olikheter inom läs- och skrivutvecklingen beroende på om språket har regelbunden eller oregelbunden ortografi. Denna studie fokuserar på läs- och skrivutvecklingen på swahili som är ett regelbundet språk och som är det språk som barnen i studien har som sitt hemspråk. Den första språkinlärningen sker i hemmiljön. Hemmiljön ser olika ut i olika samhällen och kulturer och följden är att de faktorer i hemmiljön som är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling är olika i olika sociala och kulturella kontexter.
Syftet med studien var att undersöka hemmiljöns betydelse för barns fonologiska medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. Ngorosho undersökte hurudana läs- och skrivsvårigheter barnen hade. Vidare undersökte hon vilka faktorer som var lämpliga att använda för att beskriva livsmiljön och läs- och skrivmiljön i hemmen på landsbygden i Tanzania. Läs- och skrivutvecklingen relaterades sedan till hemmiljön.
Avhandlingen grundar sig på sex publicerade artiklar.
Resultaten av studien visar att barnens läs- och skrivfärdighet var på låg nivå. Nästan 30 % av barnen klarade inte av att skriva ett enda testord korrekt, och endast 50 % av barnen läste alla ord korrekt. Barnen hade svårigheter att identifiera bokstäver, läsa ord och meningar. Barnen i årskurs 2 hade problem med ljuden och ljudstrukturerna i swahili; de hade svårigheter att identifiera initialljuden och också i att subtrahera ljud och stavelser från ord. Skrivfärdighetstesten visade på utelämning, tillägg och omkastning av bokstäver i rotmorfem. Resultatet visar också att skrivriktighet i swahili förutsätter kunskap om grammatik, fonologi, dialektala variationer och ortografi.
I studien identifierades fem nyckelindikatorer som bäst beskrev livsmiljön och den litterära miljön i hemmen. Dessa inkluderade faderns och moderns utbildning, kvaliteten på husets väggmaterial, belysningskällan och antalet skolböcker i hemmen.
Flera hemmiljövariabler hade samband med och predicerade barnens utveckling i läs- och skrivfärdighet och fonologisk medvetenhet. Föräldrarnas utbildning, husets väggmaterial, skolböckerna i hemmet och föräldrarnas deltagande i barnens skolhemarbete identifierades som signifikanta prediktorer för läs- och skrivfärdigheten. För fonologisk medvetenhet var faderns utbildning och moderns yrke starka prediktorer.
En av de viktiga observationerna i studien är den närmast totala avsaknaden av böcker och annat skriftligt material i hemmen som kunde stöda barnen i läs- och skrivfärdighetsutvecklingen. Utgående från resultaten i studien föreslås t.ex. barnboksprojekt och skolbibliotek för att stöda läs- och skrivrelaterade aktiviteter i hem med svaga resurser och i skolor. Vidare föreslås tidig och systematisk screening av barn med risk för läs- och skrivsvårigheter och åtgärder för att stöda utvecklingen hos dessa barn.