Naturen förstärker lekens kraft och lärande
Född 1959
i Horten, Norge
Disputerade 2014-12-12
vid Göteborgs universitet
What is going on out there? – What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature – landscapes and its places
Vad är det förskolebarnen erfar och upplever när de är ute i naturen? Det har Kari-Anne Jørgensen tittat på i sin avhandling. Resultatet visade att naturen har så mycket mer att ge än det som traditionellt sett lyfts fram inom utomhuspedagogiken, att skapa miljömedvetna barn. Barnen praktiserade demokrati, organisationskunskap, och lek och lärande gick hand i hand på ett mycket dynamiskt sätt.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat med förskollärarutbildning och utomhuspedagogik och ville titta närmare på barnens egna, direkta upplevelser och erfarenheter av att var ute i naturen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om vilka erfarenheter vistelse i naturen gav möjlighet till och hur barnens meningsskapande såg ut. Jag har följt två utomhusgrupper på en förskola i Norge i tio månader. Mitt empiriska material baserades på anteckningar, loggbok, samtal och fotografi.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag fick en detaljerad och god inblick i vilka platser barnen använde sig av och hur meningsskapande gick till i ett dynamiskt samspel mellan barnen och mellan barnen och landskapet. Jag fick fyra resultat. Naturvistelsen innebar att alla sinnen aktiverades och att barnen utnyttjade det i sin lek, exempelvis när barnen lämnade en lekplats för att gå in i skogen gav den nya miljön direkta effekter på leken, barnen ändrade sitt beteende och skapade nya lekar. Barnen fick så många olika sinnesintryck vilket påverkade deras erfarenhet och lek i ett dynamiskt samspel.
– Det andra resultatet var hur undran och lärande går hand i hand, jag såg hur barnens nyfikenhet och förundran inför naturen skapade lärande och att leken fanns där parallellt med lärandet.
– Det tredje resultatet var att jag såg att den föreställning vi har av att utomhuspedagogik ska träna upp miljömedvetna människor är alldeles för snäv. Vi behöver ha en helt annan öppenhet inför vad barnen kan lära sig av naturen, det är allt från sociala färdigheter till kreativitet, problemlösning och analyser.
– Det fjärde resultatet var att jag såg hur barnen tränade organisationsfärdigheter. De bildade grupper och kommunicerade mellan grupperna på ett avancerat sätt, och skapade kan man säga en demokratisk praxis. Deras sätt att kunna anpassa gruppaktiviteterna efter den yngsta deltagarens förmåga imponerade mig.
Vad överraskade dig?
– Vilken kraft det finns i den kroppsliga leken och hur leken genomsyrade allt och integrerades så väl med lärande. Vi är väldigt upptagna av resultat inom skolvärlden men kanske inte alltid så bra på att fokusera på processen i lärandet. Men det är viktigt att behålla en lekfull attityd, i betydelsen nyfiken och öppen, till allt lärande, även när man sedan börjar i skolan.
Vem har nytta av dina resultat?
– Forskare i barns lek och lärande, förskollärare och lärare. Min avhandling visar också att det naturen kan ge i form av erfarenheter och lärande inte går att ersätta med konstgjorda lekplatser, barnen behöver få vara i naturmiljö.