Ökat läsande och lärande med aktionsforskning

Med aktionsforskningsmetoden GLL ökade elevernas intresse för både läsning och sitt eget lärande. Det visar Ann-Charlott Jubel, lärare i Älta rektorsområde i Nacka kommun, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Med det här arbetet vann jag Nacka kommuns kvalitetspris Fjädern, och i det ingår att skriva en utvecklingsartikel. Men jag ville också skriva för att på så sätt sprida den här metoden.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i en klass under årskurserna 4 till 6 där jag arbetat med metoden GLL, som är en typ av aktionsforskning. Syftet var att få eleverna att reflektera mer kring sitt eget lärande och öka deras förståelse för läsningens betydelse för deras kunskapsutveckling. Konkret innebär metoden att läraren har ett kort, runt tre minuter långt, samtal cirka två gånger i månaden med varje elev. I samtalen går vi igenom vad eleven har gjort, lärt sig och vad jag som lärare kan hjälpa eleven med för att komma vidare. Artikeln beskriver hur jag under tre år arbetat med GLL i klassen, i början enbart i ämnet svenska för att sedan införa metoden i samtliga ämnen.  

Jag märker också att eleverna pratar om böcker på ett helt nytt sätt med längre tankekedjor och djupare reflektion.

Vilka resultat har du sett?

– Jag ser att eleverna blivit mer intresserade av sitt skolarbete, och att de fått insikt om att de själva äger sitt lärande. De här eleverna har också bättre resultat i de nationella proven jämfört med tidigare årskullar. Ett av målen med projektet var att utveckla elevernas läsning. Jag märker också att de pratar om böcker på ett helt nytt sätt med längre tankekedjor och djupare reflektion. I takt med att boksamtalen blivit mer mångfacetterade har eleverna valt alltmer utmanande böcker att läsa.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att metoden GLL ger en tydlig struktur som innebär att både lärare och elev hela tiden vet var eleven befinner sig i sin lärprocess och vad som behövs för att komma vidare. Men för att kunna arbeta enligt GLL krävs ett gott och lugnt klassrumsklimat, inte minst eftersom läraren försvinner några minuter med en elev då och då för de här samtalen. Är inte arbetsklimatet på plats i klassen blir det svårt att arbeta på det här sättet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Metoden hjälper mig att både kartlägga och planera undervisningen så att den passar både enskilda individer och hela gruppen. Jag har fortsatt att arbeta enligt GLL. I den nya klassen som jag tagit emot har jag infört en lite enklare variant då vi först behövt arbeta med att få till ett gott klassrumsklimat.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag är förstelärare och har i den rollen föreläst för både lärarkollegiet på skolan och rektorer vid grundskolorna i rektorsområdet.