Nu kan förskol­lärare bli meriterade

Karin Mattsson är en av de första förskollärarna i landet som utnämnts till särskilt yrkesskicklig. 

Den som är särskilt yrkesskicklig ska kunna få ett bevis på detta, ett bevis som är fristående från arbetsgivare. Det är tanken bakom det meriteringsprogram för särskilt yrkesskickliga lärare som skapades för några år sedan, på initiativ av Skolporten. Programmet drivs och samordnas av företaget Arete Meritering, som har samma grundare som Skolporten.

Hittills har endast grundskollärare och gymnasielärare kunnat få sin yrkesskicklighet dokumenterad, men nu är meriteringsprogrammet öppet även för förskollärare.

Karin Mattsson på Kristallens förskola i Nacka är en av de första förskollärarna som deltar.

− Det är väldigt roligt och lärorikt att få fundera kring sin yrkesroll och verksamhet. Det borde alla få göra. Man ser både det man gör bra och det man behöver utveckla ytterligare, såväl hos sig själv som i verksamheten, säger Karin Mattsson.

Meriteringsprogrammet är upplagt på samma sätt för lärare, oavsett nivå. De ska visa sin yrkesskicklighet inom fyra bedömningsområden: Kunskapsresultat, Undervisning och lärande, Elevens perspektiv och Alla elevers rätt till god undervisning.

Rent praktiskt går det till så att läraren beskriver hur hen arbetar inom de fyra områdena och styrker sina berättelser med olika typer av dokumentation och referenser. Läraren observeras också i sin verksamhet av en oberoende observatör. Till sist avgör en examinatorsgrupp om läraren har visat sin yrkesskicklighet eller inte.

− Att delta i meriteringsprogrammet ger ett bevis på att jag har kompetens för att höja kvaliteten i verksamheten, säger Karin Mattsson.

Framför allt har hon uppskattat processen och det hon lärt sig på vägen mot meriteringen.

− Om förskolorna vill hålla kvar sin personal måste de låta människor utvecklas. Jag tycker att man alltid ska uppmuntra folk som vill utveckla yrkesrollen och driva förskolan framåt, vilket min förskola gör. Det är viktigt.

Eva Annell

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015.

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!