Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Artikel nr 19 2014: Särbegåvade tonåringar. Hur identifierar man dem?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever och riskerar att bli hemmasittare. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har Mona Liljedahl på MediaGymnasiet i Nacka undersökt.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag höll på med en kartläggning av särbegåvade elever på MediaGymnasiet i Nacka strand och fick möjlighet att formulera mitt arbete i en artikel. Jag känner ett stort ansvar att sprida mina kunskaper vidare till föräldrar och skolpersonal.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur man kan upptäcka särbegåvade elever. Särbegåvade har en intelligens som är kopplad till en stor abstraktionsförmåga, vilket ofta leder till ett kreativt, och nytt sätt att göra saker. Helt enkelt att se ovanliga kopplingar. Det kan ibland gå att upptäcka särbegåvade genom att mäta IQ, men det är ett otillräckligt verktyg.

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. Normalsnittet, eller normen, ligger på IQ 100. De elever som har 70 i IQ har en kognition som är annorlunda och får gå i särskolan eftersom de inte skulle hänga med i den vanliga skolan. De särbegåvade kan ha ett IQ på 130 men de får hela tiden sänka sig till det som anses normalt. Det är som om en normalbegåvad elev skulle gå i särskolan i hela sitt liv – vilket kan förklara de särbegåvade elevernas understimulans.

– När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började som speciallärare på MediaGymnasiet i januari 2014 och fick ett antal resurselever som var i behov av särskilt stöd. Jag hade 60 elever, flera av dem var hemmasittare, och min kartläggning visade att ungefär en tredjedel av dem var särbegåvade. De var ”bara” oerhört understimulerade och uppgivna och var inne i en livskris som hade med utanförskap att göra. Det är det viktigaste resultatet – det var chockerande att det var så många.

– I artikeln vill jag förmedla hur man kan arbeta på ett kvalitativt sätt och upptäcka särbegåvade elever utan IQ-test. Jag har tagit fram en identifieringsmetod, som jag kallar för skolanamnes, som innebär att man inte behöver kliniska test för att upptäcka en särbegåvad elev.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är som att få nya glasögon på sig! Om en tredjedel av de 60 eleverna är särbegåvade – hur ser det då ut bland våra övriga elever? Det var frågan som jag och ledningsgruppen på skolan ställde oss. Specialiserade utbildningar, i det här fallet ett mediagymnasium, kan tänkas locka till sig särbegåvade elever som ofta är passionerade för något eller några specifika ämnen.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Det är en lång process. Vi har haft en halvdag på skolan om detta och jag har föreläst för mina kollegor och bjudit in Mensa Gifted Children Program. Dessutom är skolledningen väldigt involverad i arbetet. Det är viktigt att skolledningen är engagerad – det är dit lärare kommer med elever som har problem och inte vill prestera. Då måste man undersöka om eleven är understimulerad. Men det är viktigt att det inte resulterar i kritik mot individuella lärare – det är skolan i allmänhet som är för ytlig och för ostimulerande för de här eleverna.

Åsa Lasson

Mona Liljedahl är gymnasielärare i svenska och engelska med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag verksam som speciallärare på MediaGymnasiet Nacka Strand samt konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige.

E-post: monaliljedahl@hotmail.se