Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Hur påverkar utformningen av matematikuppgifterna elevernas sätt att lösa uppgifterna? En hel del visar Yvonne Liljekvist i sin avhandling som undersökt vilken potential det finns i själva uppgifterna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellan- och högstadielärare och har alltid varit intresserade av hur elevernas matematiklärande utvecklas. Jag tyckte det var spännande att sätta mig in i elevernas tankar när de löste matematikuppgifter. När jag fick min doktorandtjänst var det naturligt att söka mig till ett projekt som undersökte detta.

Vad handlar din avhandling om?

– Den handlar dels om hur sättet matematikuppgifter är utformade på påverkar elevers resonemang, dels om vad det finns för möjlighet till lärande i den typen av uppgifter som lärarna själva konstruerat och delat med sig till andra lärare på internet. De första tre delstudierna är gjorda med elever som arbetar på egen hand med speciellt utformade uppgifter, som vi i forskargruppen utformat.

– För att lösa uppgifterna behöver eleverna engagera sig i matematiska och kreativa resonemang. Data som har samlats in är lite olika i de olika delstudierna, bland annat har vi samlat in elevernas svar och mätt deras kognitiva profil med standardiserade tester. Vi har även intervjuat eleverna och med hjälp av magnetkamera undersökt hur hjärnan aktiveras när de arbetar med uppgifterna. I den sista delstudien har jag analyserat internetmateriel, lärartillverkade lektionsplaneringar och matematikuppgifter.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. När det gäller de lärarproducerade uppgifterna, så är ett viktigt resultat att det finns ”gömda resurser” i lektionsplaneringarna. Det handlar exempelvis om uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor.

– Men eftersom lärarna som publicerar dem inte förklarar tydligt, så är risken stor att kolleger som laddar ned missar viktiga detaljer i uppgifterna och i hur lektionerna är tänkta att genomföras. Det gör att elevernas möjligheter att lära av uppgifterna begränsas.

Vad överraskade dig?

– Att elever med lägre arbetsminne och lägre allmän problemlösningsförmåga gynnades så mycket av att arbeta med de här designade uppgifterna. Det är annars vanligt att dessa elever mest arbetar med mer mekaniska räkneuppgifter, så kallade proceduruppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eleverna – om lärare, lärarutbildare och läromedelsförfattare tar till sig resultaten. Matematikuppgifterna ska inte innehålla för mycket information om hur uppgiften ska lösas, då lär sig eleven ”utantill” och gör ingen koppling till det matematiska begreppet. Eleverna tenderar då att lättare glömma bort och kan inte återskapa vad det handlade om.

Hanna Nolin