Så kan mobil teknik stödja utomhuslärande
Född 1982,
i Kurdistan
Disputerade 2014-10-13
vid Stockholms universitet
Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities
Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning. Han har tagit fram en modell som stödjer lärare i planeringen av mobila lärandeaktiviteter som utspelar sig både inomhus och utomhus. – Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning, säger han.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är matematiker i grunden men har läst in en lärarutbildning och har undervisat i matematik, datateknik och teknisk innovation på gymnasiet. Jag har alltid varit intresserad av teknik och när jag jobbade som lärare blev jag genuint intresserad av hur tekniken kan stödja kognition och lärande. Jag såg dessutom hur ungdomarna ständigt använde sina mobiler och vilken roll datorn har i deras liv. Där fanns en outnyttjad potential för lärande som jag ville forska mer om.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur man planerar mobila lärandeaktiviteter, som sker både inomhus och utomhus, för att maximera det pedagogiska stödet till eleverna och för att maximera lärandemöjligheter tvärs över kontexter. Denna typ av lärandeaktiviteter behöver nämligen planeras i detalj och kräver ett nytt förhållningsätt från lärare eftersom förutsättningarna för lärande förändras i samband med språnget ut ur klassrummet och genom användningen av teknik. Till skillnad från klassrumsmiljön, som är arrangerad för lärande, så är de autentiska miljöer eleverna kommer till, exempelvis stads- eller skogsmiljöer, inte arrangerade för lärande och medför ofiltrerad stimuli som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.
– Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.
– Ett annat viktigt fynd är att även om eleverna inte nödvändigtvis lär sig mer än i klassrummet så ligger mervärdet i deras engagemang och ökade intresse för ämnet. De blir väldigt motiverade under den här typen av aktiviteter – och i vissa fall lär de sig saker som de inte kan lära sig i klassrummet.
Vad överraskade dig?
– Det mest överraskande var att de annars lågpresterande eleverna lyfte och presterade väldigt bra i de här aktiviteterna, när de var ordentligt planerade.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framförallt lärare. Det centrala bidraget med avhandlingen är den modell jag, med stöd i professor Staffan Selanders tidigare forskning, har tagit fram för planeringen av mobila lärandeaktiviteter som sker tvärs över kontexter.