Så bildas skolans matematikutbildning

Varför ser skolans matematikutbildning ut som den gör? För att förstå det har Anette Jahnke studerat den praktiska, oftast tysta, kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning på något sätt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i 20 år med skolans matematikutbildning inom olika praktiker; som blivande matematiker, lärare, kursplaneskrivare vid Skolverket och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Jag har alltid frågat mig varför skolans matematikutbildning är som den är – och hur den egentligen är. Jag ville finna en djupare förståelse för hur den bildas.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat skolans matematikutbildning genom att lyssna på den praktiska kunskapen som utvecklas av oss alla som arbetar med matematikutbildningen på något sätt, som kursplaneskrivare, matematiker, lärare och rektor. Den praktiska kunskapen är oftast tyst och oformulerad – jag har undersökt den för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

– Avhandlingen handlar också om synen på kunskap och kunskapens natur. För att studera den praktiska kunskapen har jag använt dialogseminariemetoden som har utvecklats vid KTH och som handlar om hur man med hjälp av filosofi och skönlitteratur försöker finna nya ord och sätt att beskriva sin praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kommit fram till tre resultat. Det första är ett teoretiskt bidrag kring kunskapens natur, där jag visar att den tysta kunskapen skär tvärs igenom de fyra kunskapsformer som finns beskrivna i läroplanen. Det andra resultatet är en gestaltning av fyra olika praktiker, kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns, i form av berättelser. Det tredje resultatet består av sex olika fenomen som framträder ur min analys, som kan bidra till att vi förstår skolans matematikutbildning bättre.

– Ett exempel på ett sådant fenomen är att vi inom skolans matematikutbildning ofta formulerar oss i termer av problem och lösning, ett annat att vi har svårt att hantera människors okunskap, eller oförutsedda händelser. Ur de tre resultaten kan man dra slutsatsen att matematisk kunskap är en praktisk kunskap snarare än en teoretisk kunskap.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur hårt mina egna kunskaper var knutna till min matematikerpraktik, som inte var lika gångbara i min lärarpraktik. Likadant blir det med elevernas kunskap, den blir hårt knuten till den verksamhet de upplever i skolan. Kunskapen ligger i den verksamhet man är involverad i och den praktiska kunskapen måste ständigt underhållas för att inte dö.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer, lärarutbildare, forskare, organisationer och myndigheter med intresse för skolans matematikutbildning. Men avhandlingen kan även vara intressant ur ett bredare perspektiv, där matematiken ses som ett case till exempel kring skolans styrning, behovet av att skolan grundas på både vetenskap och beprövad praktisk kunskap – som delvis är tyst.

Åsa Lasson