Gymnasievalet bekräftar den du redan är

På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Men i gymnasievalet sorterar eleverna också sig själva, visar Martin Harling i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden 4-9-lärare i svenska och SO och i min forskning riktade jag tidigt in mig på övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Inte minst för att det är en viktig och ofta händelserik tid i livet då elever söker och formar sin identitet. Jag fick ett nästan chockartat möte med skolan som marknad när jag i en fältstudie följde med en elev på en gymnasiemässa. Det väckte mitt intresse för vidare forskning kring just skolmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen handlar om vilka effekter avregleringen av skolan fått och då med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet. Den handlar också om hur elever formas genom kategorisering av olika slag. Dels har jag under tre månader följt elever som ska göra sina gymnasieval. Dels har jag intervjuat totalt 56 elever på sex olika skolor i tre olika städer om vad de tycker om, och förhåller sig till gymnasiemässor, hur de uppfattar dem, vilken information de tar till sig och så vidare. Jag har också observerat eleverna när de besöker gymnasiemässorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasievalet i mångt bekräftar den du redan är. Elever styrs och styr sig själva till skolor och utbildningar utifrån den samhällsgrupp och kontext de kommer ifrån. På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Den här uppdelningen är visserligen inte något nytt, det nya är att den avreglerade skolmarknaden legitimerar detta och ser det som önskvärt. En fungerande marknad bygger ju på skillnader annars vore det inte en marknad. Det här är eleverna också medvetna om. Elever från skolor med högt medelvärde vet mycket väl att de är värdefulla för gymnasieskolorna. De här eleverna uttrycker sig i termer som att ”vi är mer självgående och inte lika resurskrävande”. Elever från skolor med lägre snittvärden konstaterar krasst att en gymnasieskola med högre profil ”är för de rika”. Underförstått inget för dem trots att de har betyg att komma in där. Skolmarknaden innebär inte bara att skolorna sållar, eleverna sorterar även sig själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att konkurrensen om eleverna, den aggressiva marknadsföringen var mer utbredd i storstäderna men min studie visar att den här utvecklingen även nått mindre orter. Positivt överraskad blev jag av att många elever ofta problematiserade och ifrågasatte skolornas ofta ganska enkelriktade budskap. Som en elev från en så kallad toppskola konstaterade: ”Det är synd att bara för att man går klädd på ett visst sätt så förväntas man söka en viss skola. Men tyvärr skulle man nog få svårt att passa in om man sökte sig till en annan skola än den man förväntas söka.”

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik och hur skolan styrs. Alltså allt från en politiskt intresserad allmänhet till lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander